Min Kandidatur – valet 2022 – del I
Gröna vänner!
Jag ska i tre inlägg beskriva min kandidatur till Linköpings kommunfullmäktige och där jag även aspirerar på första platsen och därmed tunga poster som gruppledare eller kommunalråd. I det här första inlägget ska jag berätta lite om mig själv, min bakgrund och min politiska erfarenhet. I det andra kommer fokus ligga på hur jag ser på ett grönt politiskt ledarskap i Linköping och i det tredje mer på värderingar i stort och mina hjärtefrågor inom det sociala området.
Om du inte är intresserad av mina politiska meriter hoppa direkt till inlägg två – här
Om du har varit snabbt inne här så ser du att del III ännu inte är uppe, men det kommer inom kort
PRESENTATION
Jag heter Joakim Hörsing, jag är stolt fyrabarnsfar, morfar, gift i nästan trettio år med Maritha och jag såg världens ljus i januari 1971, vilket gör mig till glad femtioåring, snart 51 fyllda. Familjen betyder allt och glädjen av att se hur mina barn och barnbarn utvecklas är något som skänker mig en stor känsla av meningsfullhet. Det är också deras framtid och möjlighet till att leva goda liv i en värld utan krig, miljöförstöring och social orättvisa som är grunden för mitt politiska engagemang.
Mitt engagemang i Miljöpartiet började hösten 1999 med en betald medlemsavgift och någon gång på våren kontaktades jag av partiet och bjöds in till ett möte och blev där raskt erbjuden en ersättarplats i Bildningsnämnden. (Ordinarie ledamot för partiet var den nu ganska kända klimatforskaren Björn-Ola Linnér). På den tiden ansvarade nämnden för gymnasieutbildningen, vuxenutbildningen, men även arbetsmarknadsfrågorna. Fram till 2002 satt jag i majoritet tillsammans med S och C i den så kallade Ansvarsalliansen, därefter i opposition, då vi valde att lämna samarbetet. Jag drev frågor kopplade till demokrati, integration och social rättvisa. På mitt sista nämndsammanträde lyckades jag får igenom ett stöd till Stadsmissionen. Internt drev jag ett ifrågasättande av partiets positiva syn på friskolor.
Efter 2002 fick jag en rad andra uppdrag, jag tog plats i Kommunfullmäktige i Linköping och hade en av partiets två insynsplatser i Kommunstyrelsen. Jag satt även i det nybildade Kommunalförbundet Östsams fullmäktige. Internt satt jag som sekreterare i det så kallade Regiorådet, motsvarigheten till dagens Distriktsstyrelse. Under valet 2002 anställdes jag som politisk sekreterare av MP Linköping och hade även rollen som valsamordnare. 2003 fick jag tjänsten som politisk sekreterare för Miljöpartiet i Landstinget(numer Region Östergötland). I den rollen har jag skrivit mycket politisk text, allt ifrån valprogram, kampanjtexter och FB inlägg till debattartiklar, motioner, interpellationer och svar på dessa. Jag har i fyra valrörelse planerat och organiserat regionfullmäktigegruppens deltagande och inför en ny mandatperiod har jag oftast varit djupt engagerad i förhandlingsarbetet och framtagandet av partiöverskridande överenskommelser. Efter senaste valet, 2018, fungerade jag även formellt som huvudförhandlare.
Mandatperioden 2006 – 2010 satt jag som ledamot i Äldrenämnden. Internt på nationell nivå hade jag i denna veva ett uppdrag som ledamot i Miljöpartiets riksvalberedning. Har även suttit i valberedningar på lokal och regional nivå.
I valet 2018 var jag sammankallande för valgruppen i Linköping och var också kontaktperson för den valsamordnare som partiet anställde april -okt valåret. Våren 2019 tillträdde jag som ledamot i Lejonfastigheters styrelse. Bortsett från en vända i Kommunfullmäktige på grund av avhopp var det mitt första uppdrag i kommunen på ganska många år. Efter några år i MP Linköpingsstyrelse blev jag det året också vald till kassör i föreningen. Jag lämnade uppdraget två år senare, 2021, då jag efter en del avhopp blev invald i Social- och omsorgsnämnden, samt som ersättare i kommunfullmäktige och inte kunde mäkta med hur många uppdrag som helst.
Uppdraget i Social- och omsorgsnämnden ligger mig varmt om hjärtat vilket jag ska återkomma till i ett separat inlägg.
Sammanfattningsvis har jag en tämligen bred erfarenhet av politiskt hantverk, både internt och externt, på alla nivåer och i en rad olika roller och funktioner, såväl i majoritet som i opposition.
