Barns pedagogiska behov i skolan: min skolpolitik del II

Vilka pedagogiska behov har barn- och ungdomar?

Barn och ungdomar har ett starkt behov av att träna upp sina kognitiva funktioner, såsom minne, logik, aritmetik, symmetri, association, språk etc. Behovet är starkt eftersom effekten av sådan träning är som störst i yngre åldrar. Inslaget av lek, spel, repetition och andra övningar bör därför vara stort i skolan.

(FÖRSTA DELEN AV MIN SKOLPOLITIK HITTAR NI HÄR)

I det informationssamhälle som vi lever i idag är behovet av att kritiskt granska det som sköljer över oss i form av bilder, tal och text mycket stort. I de tidiga årskurserna kan fokus ligga på t. ex rimlighetsbedömningar för att i de senare övergå till retorik, tendenser och motiv.

Alla människor har ett behov av att vara extra duktig på något. Därför måste skolan ge utrymme för eleven att finna sina speciella förmågor och även ha en öppenhet för att kunna spegla den pedagogiska undervisning i detta intresse. Jag är medveten om att det senare är att ställa mycket höga krav på lärarkåren.

De flesta människor, i synnerhet barn, har ett starkt behov av att uttrycka sig genom kreativt arbete. Skolan måste därför svara upp mot detta, t. ex genom stort utrymme för teckning, slöjd, webbdesign etc.

Barn, och i synnerhet ungdomar har ett stort behov av att placera sig själva i ett sammanhang. I samhället, i världen och i universum. Denna nyfikenhet och sökande efter mening måste få ett bra bemötande av skolan. Studiebesök, kontakt med andra länder och existentiella frågor är exempel på hur detta kan lösas.

Det här var exempel på några behov som jag tror är viktiga att ställa krav på att skolan möter upp. Min övergripande poäng är dock att det är politikens uppgift att ta reda på exakt vilka behov eleverna har, för att sedan kunna kräva en redovisning av skolan HUR dessa behov ska tillfredställas. Politikens roll blir att medla mellan forskning, skolpersonal, föräldrar och elever och även andra intresserade medborgare. Dialog, uppdrag, åtagande och uppföljning är nyckelord i min skolpolitik.

Resultatet skulle bli oändligt mycket bättre genom en sådan process än genom Skolverkets fyrkantiga kvalitetsuppföljning i Svenska, engelska och matte. Istället skulle Skolverket kunna ägna sig åt att stödja de lokala processerna genom t. ex nationella riklinjer för Hur man tar till vara elevers skaparglädje, eller Teaterns roll i undervisningen, eller Så kan du förbättra barns känsla för logiska resonemang. Allt givetvis med stöd av evidensbaserads forskningsresultat.

Pingat på: intressant.se

Andra Bloggar om: Skolan, skolpolitik, politik, utbildning, Val 2006

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s