Kielos och identitetspolitiken

Det är nu dags att infria ett av mina löften från förra veckan angående framtida ämnen för avhandling, nämligen det som rörde Katrine Kielos inlägg om identitetspolitik. Jag mjukstartade redan igår med det måhända fräcka påståendet att Kielos nya S-politik inte är annat än gammal hederlig grön politik vars specifika förslag är som hämtat från miljöpartiets program, manifest och riksdagsmotioner.

 

Riktigt eller inte så är detta knappast det intressantaste med Kielos inlägg eller med den ganska omfattande diskussion som förts bland bloggarna. Debatten startade i en eufori över Kielos ideologiska skarpsinne som gästbloggare hos Jonas Morian, där hon angrep Mona Sahlin på bred front, just för att föra en identitetspolitik snarare än en klasspolitik. Kielos följde upp med en artikel i tidningen Tiden och debatten fortsatte och kom att handla mycket om själva begreppet ”identitetspolitik”. För en träffande ”slutanalys” hänvisar jag till Svenssons brillianta inlägg med den dock missvisande titeln ”Identitetspolitik versus klassanalys”.

 

I korthet är lärdomen att vi måste skilja på identitetspolitik och identitetsrörelsers politiska agenda och att det är det förra som bör kontrastera klasspolitiken. Exempel på identitetsrörelser är miljö-, gay-, och kvinnorörelserna.

 

Identitetspolitik är kort sagt ett perspektiv där man söker privatisera det politiska. Klasspolitik är på motsatt vis ett försök att politisera det privata. Mer korrekt uttryckt handlar det väl om att i ena fallet förstora det privata eller förminska det politiska, och omvänt i det andra fallet.

Jag ger alltså Kielos och Svensson rätt i att det finns en sådan konflikt och även i det att det pågår en sådan förskjutning inom socialdemokratin.

 

Vad är då problemet med identitetspolitik? Vi går till Kielos:

” Identitetspolitik syftar inte till att förändra den ekonomiska strukturen i samhället utan ser ojämlikheten som sprungen ur kulturen”

 

Detta går, enligt Kielos, på tvärs en grundläggande socialdemokratisk princip:

-” Svensk socialdemokrati förespråkar generella politiska lösningar. Vår välfärdspolitik omfattar alla, inte bara människor med låga inkomster”

Principen innebär att man försöker styra bort från behovsprövning som enligt Kielos innebär:

– en förnedrande indelning av ”mottagare” respektive ”betalare”

– en oförmåga att förändra underliggande strukturer som skapar orättvisa

Och i ett sådant statiskt samhälle blir det svårt att:

” upprätthålla en vilja att betala in till det gemensamma […]då det institutionaliserar den intressekonflikt som redan finns mellan samhällsklasserna.”

 

Identitetspolitik är, säger Kielos, är just ett behovsprövat försök att stävja kulturella orättvisor och innebär samma problem som vid ekonomisk ojämlikhet.

 

Således:

” Identitetspolitiken identifierar ett behov hos en marginaliserad grupp och gör gruppen till ”mottagare” av en specialåtgärd. Då identitetspolitik inte innebär någon förändring av de grundläggande strukturer som möjliggör diskriminering låser den istället gruppen vid ett konstant behov av politiska specialåtgärder”

 

 

Ett problem med Kielos resonemang är att hon inte på ett tydligt sätt skiljer på mål, åtgärder och resultat. För frågan som inställer sig är ju hur man kommer åt de underliggande strukturerna? Det är dessutom oklart vad Kielos menar med den underliggande strukturen. Å ena sidan framgår det i en av de citerade passagerna från Kielos inlägg att det hela handlar om ekonomiska skillnader, men å andra sidan verkar hon skilja ekonomiska orättvisor från kulturella, Det är också märkligt att hon inte urskiljer andra typer av ojämlikheter, t. ex makt, status och utbildning. I vilket fall är ju strukturerna det som orsakar skillnader och inte blott symptom på detsamma.

 

Nå, hur kommer man åt strukturerna enligt Kielos? Varken de exempel hon ger på identitetspolitik eller de exempel hon ser som den socialdemokratiska framtiden ger något entydigt svar. Kvotering av styrelseplatser är t. ex en specialåtgärd men inte kvotering av föräldramånader. Å ena sidan handlar det om att i verkligheten (”på allvar”) höja kvinnolönerna, å andra sidan är det föreställningar som ska bekämpas. T. ex så ska förställningen om att invandrare behöver Sverige åtgärdas genom arbetskraftsinvandring, däremot leder inte anti-diskriminerings lagstiftning till föreställningen om allas lika värde utan bidrar till att institutionalisera utanförskap.

 

Problemet är väl också att det inte är så lätt att skilja orsaker från symptom och därmed blir det också svårt att avgöra vad som är en otillåten specifik åtgärd och vad som är en tillåten grundläggande satsning. Förmodligen handlar det helt enkelt om utifrån vilken nivå man väljer att betrakta saker utifrån. Man skulle ju kunna välja att se hela klasspolitiken som en enda stor specialåtgärd för en marginaliserad grupp.

 

Och detsamma gäller för identitetspolitiken, som på sin högsta nivå skulle svara på frågan vad det innebär att vara människa. Ur en sådan synvinkel kan säkert identitetspolitiken ställa en del kritiska frågor till klasspolitiken, Hur rimligt är det att sträva efter det klasslösa samhället utan några motsättningar och där alla kategoriseringar dekonstruerats? Vi kan ha det som mål, i den meningen att vi riktar våra åtgärder dithän. Kvoterar vi kvinnor till styrelserummen ökar kanske sannolikheten att nästa VD är en kvinna, som blir en förebild för andra kvinnor och som i slutändan gör vårt samhälle en smula mer jämställt. Likaså missar den individnivån. En individ kan ju genom specifika åtgärder göra en klassresa. Klasser har inget statiskt innehåll.

 

En identitetspolitik kan också ställa kritiska frågor angående utanförskapets och marginaliseringens natur. Vem och i vilka syften definierar andra som varandes i utanförskap?

Vem vann valet på utanförskapet?

Andra bloggar om: Katrine Kielos, identitet, identitetspolitik, klasspolitik, socialdemokraterna

Pingat på intressant.se

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s