Kritik mot Fp-ledningen – en språkrörslösning aktuell?

Folkpartiet inleder sin landsstämma idag. På dagordning står partiets inriktning och frågan om toppstyrning som länge hängt som ett ok kring Fp-ledningens nackar. 

Intern demokrati är ytterst svårt. Det beror delvis på att partierna har en tudelad uppgift, dels ska de fungera som åsiktsmaskiner i våra formella demokratiska institutitioner, dels ska de övertyga väljarna om att deras politik är den mest sympatiska och riktiga. Bägge uppgifterna har alltid funnits, men den förra har historiskt varit den primära och varit basen för hur man sedan fick sitt väljarstöd. Idag är lanseringen av partiets idéer oändligt mycket viktigare. Det gäller att synas i mediebruset och det gäller att fatta snabba beslut. Det handlar också om att känna av opinionsläget och vinkla förslag och idéer för att gå denna opinion till mötes.

Detta innebär att en vinkling av en idé kan bli så stor att ett parti tvingas ta vinklingen som grundidé. Denna idé i sin tur kan vinklas och helt plötsligt känner inte partimedlemmarna igen sig längre. En av förklaringarna till Folkpartiets politik på skolområdet och i integrationsfrågan misstänker jag.  Ytterlighetskonsekvensen av vårt tids behov av tajming i pressen var förstås skandalen kring dataintrånget.

Fungerande demokratiska interna processer är inte heller oproblematiska då de i sin natur är slutna och exkluderande. En egenmäktig ledning är alltid ensam. Det är den mot media,  den är det mot opinionen och den kan bara existerar i framgång. En stark ledning måste avgå vid motgång, en lyssnande och dialog inriktad ledning har ingen anledning att stiga åt sidan. Makt och ansvar fördelar sig på en mycket större grupp. Ett genuint språkrör för bara fram kongressen eller landsmötets fastlagda politik. Är hon eller han skicklig på det är egentligen den enda relevanta frågan.

Nu är ju förstås världen som den är och partierna måste delvis anpassa sig efter det; inom ramen för vad som är demokratiskt och etiskt försvarbart. Vad innebär det att ha en ledande funktion i ett parti? Vilka friheter kan man ta sig? Hur förhindra man att det helt går över styr? Anders Bjurström i Folkpartiet säger till DN att hans parti inte riktigt tagit detta på så stort allvar som man borde.

Jag tror ändå att partiledarna borde försöka agera mer som språkrör och därmed skapa en större delaktighet bland medlemmarna. Återkoppling blir då ett ganska naturligt inslag i vad det innebär att leda ett parti.

Andra bloggar intressant om: demokrati, politiska partier, politik, folkpartiet

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s