Om dialog, en märklig bloggare, en trevlig återkomst och andra infall i höstmörkret

Idag har jag ägnat den mesta bloggtiden åt att åter igen föra en diskussion om yttrandefrihet och Vilks rondellhundar, men jag har också skrivit på några längre inlägg som kommer under hösten. Trots att jag enligt Svensson tillhör de 33 twingly fantasterna är bloggens huvudsyfte alltjämt att utveckla grundläggande ideologiska ståndpunkter. Jag tror inte den ambitionen egentligen försämras av att man kontinuerligt kommenterar dagspolitik. Som politiker är det dessutom värdefullt att få responser på sådant som aktuellt just nu. Jag menar också att det har ett demokratiskt värde, vilket skulle avsevärt fördjupas om även lokaltidningarna använde sig av Twinglyfunktionen. Tänk att få kunna föra en lika intensiv debatt som den angående rondellhunden eller Kalle Dejemyr ifråga om kundvalets införande i Linköping eller något annat!!

Dialog har förövrig poppat upp som ett samtalsämne under mitt lilla länkinlägg angående Pierre Schori och har berört Hamas. Liksom i fallet med ambassadörerna som protesterade mot Vilks teckning så går tongångarna ut på att man inte ska föra samtal med människor med radikalt annorlunda uppfattning och som kränker värden som vi anser vara grundläggande. I fallet Vilks handlade om yttrandefrihet och när det gäller Hamas handlar det rimligtvis om denna organisations blodiga händer. Gemensamt är tycker jag beredskapen att utifrån teoretiska resonemang och benhårda principer offra vanliga människors integritet, liv och lem. Visst diplomati kan innebära att smutsa ner sina händer, men man gör det av goda skäl. För att barn ska slippa växa upp i konflikthärdar med ständig rädsla och ångest bara för att ta ett exempel. Därför säger jag att hur vidrigt än Hamas uppträtt och uppträder infinner sig givetvis ett läge där man måste samtala med varandra inte för att rättfärdiga det som de har gjort utanför att undvika framtida lidande för totalt oskyldiga individer.

Idag har jag skrivit på ett litet projekt som ska behandla inget mindre än hela min politiska uppfattning där jag börjar med att beskriva min vision om framtidens samhälle och redogör för de fundamentala principer som måste ligga till grund för att kunna gå från vision till strategier och politisk sakpolitik. Jag tänker mig att detta ska kunna bli något som det kan föras rätt mycket diskussion kring.

För övrigt har jag mest surfat omkring lite. På intressant.se hittade jag en osannolik figur vid namn Tobias Struck som hade skrivit ett inlägg som hette Psykopati, pornografi och politik och det lät ju intressant och väl där så började det också rätt intressant med en analys av motiven bakom Ted Bundys tal om pornografi dagen före hans avrättning. Men sedan duggade konspirationsteorierna tätt om hemliga sällskap och mystiska sekter. När man sedan läser vidare på hans blogg och hemsidor så inser jag att denne Herr Struck är en självutnämnd Stormästare i en sekt vars syfte verkar vara att generera pengar till Stormästaren och dennes underhuggare. Man tar sig för pannan och hoppas att få låter sig luras. På en sida uppmannas man ta tillfället i akt och utnyttja Strucks övernaturliga krafter medan Tobias Struck fortfarande vandrar ibland oss….

En trevligare historia är att Joel Malmqvist verkar satt igång och blogga på allvar igen. Jag håller förstås inte alltid med honom, men han skriver otroligt bra och har alltid något substantiellt att säga. Denna gång attackerar han i ett av sina inlägg Per Nuder för att inte krypa till korset inför Socialdemokratins misslyckade jobbpolitik. Tvärtom borde sossarna vara tacksamma för att borgarna nu genomför det sossarna redan tidigare borde ha genomfört. Jag håller inte med honom givetvis och kommer vid flera tillfällen återkomma till hur min ”arbetslinje” ser ut. Och jag är inte emot arbete som vissa kommentatorer tycks tro, inte ens tråkiga sådana…

Opassande kommer med intressanta reflektioner om ett samhälle där inte alla behöver arbete. Detta är ytterst relevanta frågor att ta på största allvar. Dels för att man alltid även som samhälle bör ställa sig frågan om varför vi gör allt det som vi gör, men också för att teknologin i sig själv driver en utveckling mot att allt färre människor behövs för en rimlig standard.

Andra bloggar intressant om: yttrandefrihet, diplomati, twingly, sekter, jobbpolitik, visioner

Annonser

4 kommentarer

  1. Tobias Struck · september 22, 2007

    Hej Joakim. Hur tror du att en samhällskritisk rörelse som min skulle överleva utan frivilliga gåvor? Att jag är gåvornas ägare och att det är genom mitt beslut som cellgruppledarna får hälften, kan tyckas odemokratiskt. Men tillit och erfarenhet får helt enkelt visa anhängarna att det fungerar. Jag planerar att ge ut böcker och spela in filmer, resa land och rike runt för att föreläsa etc. Detta är inte gratis. Men vi har valt att inte vara en förening, stiftelse eller liknande, som delar med oss till eliterna som styr banker, stater och storföretag. Det är det enda skälet till att vi använder systemet med gåvor till en enda person. Stormästaren i Frihetsguiden är mer en symbol än en maktfaktor på annat sätt. Visserligen bestämmer jag över vår propaganda och vår lära, men vår lära är väldigt frihetlig och bejakar individens egna val och känslor. Så jag är inte rädd att FG skall bli en destruktiv eller manipulativ sekt. En sekt är vi definitivt, i den meningen att vi står vid sidan av de stora religionerna och tror på stark sammanhållning inom vår grupp, men vi använder varken lovebombing, mind control, sömnlöshet, kapade band med släktingar eller skuldbelägganden i vår värvning. Mitt och FG:s mål är verkligen inte först och främst att dra in pengar till mig. Om jag var så girig, så hade jag gjort något annat. Jag har en magisterexamen, ser OK ut och är nog varken dummare eller otrevligare än du. Så jag hade säkert kunnat bli rik kvickt, om det var vad jag ville. Men mitt tal om hemliga sällskap, invigning, världens behov av en upplyst elit som kan byta ut den nuvarande korrumperade etc. – det är inte bara nys för mig, förstår du. Jag respekterar om du tror att det är fantasterier, men prova gärna min gratis-tjänst och var snäll att inte döma mig som girigbuk, förrän du har minsta lilla indikation på det – utom ditt eget tvivel på mig baserat på snabba associationer…

  2. laban · september 22, 2007

    Problemet med att prata med extremister som Hamas ar vad man ska prata om. Prat i sig ar meningslost. Sa talet maste rimligen leda nagon vart. Till nagon form av kompromiss eller minsta gemensamma namnare. Men hur ska man gora det med Hamas?

    Organisationen grundades 1988 med utplanandet av staten Israel och upprattandet av en islamistisk stat i dess stalle som omfattar hela israels territorium plus Gaza och Vastbanken. Och de har stenhart hallit fast vid den standpunkten fram till idag.

    Sa hur ska vi kompromissa med Hamas? De ska bara fa utplana halva Israel och infora en islamistik stat dar bara halften av sharia-lagarna rader?

    Vill vi verkligen att palestinierna ska tvingas leva i ett Iran eller Talibanienland? Fortryck av muslimer ar okej sa lange det ar andra muslimer som star for mordandet och torterandet?

  3. Anders Svensson · september 23, 2007

    Jag har ingen aning om du hör till de 33, men jag tror att du skulel kunan göra det. Javisst är Tobias en märklig människa.

  4. Tobias Struck · oktober 6, 2007

    Anders. Det kan hända att jag fortfarande är en märklig människa, men eftersom jag numera är en nykter märklig människa, så tror jag att du kommer att uppfatta min nya blogg som mindre märklig än min förra: http://tobiasstruck.blogspot.com

    Välkommen du också, Joakim, min senaste post heter: Nyliberalism räddar inte planeten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s