Stureplans Centern, Barnbidraget och Myten om den egna Plånboken

Stureplanscentern gör ännu en ideologisk framryckning och vill nu slopa barnbidraget för rika, det vill säga inkomstpröva det. Tidigare var det plattskatt med ett högt grundavdrag och attacker mot arbetsrätten. Inledningsvis måste jag säga att jag tycker att det är positivt att det finns grupperingar som för fram radikala förslag på förändringar av samhället.

I Svd intervjun med Christer Mellstrand redogör han för några av sina och får man förmoda Stureplanscenterns värderingar:

  • Människor ska få behålla så mycket som möjligt av sina pengar i egen plånbok
  • Stor frihet för individer och företag
  • Med en grundtrygghet för svaga och sjuka
  • Och ta ett stort socialt ansvar

Detta är förstås bara politiska pamfletter som inte säger något utan att man ger dem ett konkret innehåll. Nästan alla kan ställa upp på dem som de står otolkat. Frågan är förstås hur stort social ansvar man vill ta och hur mycket man är beredd att ge av den egna plånboken för att uppnå det. Allt hänger på balansen, men visst vore det hederligare om Mellstrand hade sagt att man tycker att samhället ska ta ett mindre socialt ansvar. Sedan att detta ansvar är större än vad de anarkistiska nyliberalerna tänker sig är inte riktigt relevant.

Kanske vore det också hederligare om Mellstrand när han betonar indvidens frihet säger något om att han vill se ett mindre sammanhållet samhälle med stora skillnader i levnadsförhållanden och där allt som man får av samhället är ett tecken på svaghet och sjukdom.

Jag tänkte nu passa på att avslöja myten om den egna plånboken. Ju mer liberal man är dessto starkare är denna myt befäst. Myten handlar om att jag har en moralisk rätt till alla de pengar som en arbetsgivare är villig att ge mig och att arbetsgivaren har en moralisk rätt att fritt förfoga över den köpkraft han genererar och därmed fritt dela med sig av denna köpkraft i forma av lön. Myten uppstår genom att något väldigt komplicerat och i viss mån abstrakt som köpkraft har omvandlats till något väldigt konkret och enkelt i form av pengar; mynt och sedlar.  Eftersom pengar lätt uppstår genom att vi går till en bankomat luras vi att tro att också köpkraften uppstår genom ett liknande trolleritrick.

Så är det inte. Att jag kan köpa en mobiltelefon idag har ett samband med våghalsiga handelsmän, snåla bankirer och brillianta vetenskapsmän och uppfinnare, men också hör och häpna med statliga järnvägssatsningar, utbildningssystem, hälso- och sjukvård etc.

Kapital har ackumelerats under generationer och tillåtits att så göra utifrån en kontext av kollektiva ansträngningar och uppoffringar. Min köpkraft har en komplex kollektiv historia. Liberalerna försöker få oss att tro att vi befinner oss på stenålder; jag plockar en banan och du plockar tre bananer, därför kan jag få en banan av dig i utbyte mot att jag masserar dina fötter. I en sådan situation hade den liberala logiken fungerat i moralisk mening.

Världen är komplex och vi är alla beroende av varandra. Detta faktum menar jag också bör avspeglas i de värderingar som styr politiken. Visst måste vi hela tiden spana efter lösningar som ökar den indviduella friheten, stärker företagande etc. Men det får inte ske mot bakgrund av att vi delar in folk i grupperna De som Ger och De som Får.

Att inkomstpröva barnbidraget är tillsammans med en rad andra förslag från Alliansen ett steg i riktning mot en sådan utveckling. Stureplanscentern är ett exempel på gruppering som slår på den trumman och stakar ut marschriktningen dithän.

Andra bloggar intressant om: stureplanscentern, barnbidraget, plånbokspolitik

Annonser

9 kommentarer

  1. cleo · oktober 2, 2007


    Så är det inte. Att jag kan köpa en mobiltelefon idag har ett samband med våghalsiga handelsmän, snåla bankirer och brillianta vetenskapsmän och uppfinnare, men också hör och häpna med statliga järnvägssatsningar, utbildningssystem, hälso- och sjukvård etc.

    Kapital har ackumelerats under generationer och tillåtits att så göra utifrån en kontext av kollektiva ansträngningar och uppoffringar. Min köpkraft har en komplex kollektiv historia.”

    DET var ruskigt bra skrivet. Precis så är det ju. Att JAG kunnat tjäna ihop pengar beror på tusentals saker som händer och har hänt och beror på tusentals människors agerande.
    Min lön kommer från någon som startat företag o företaget startades av lånade pengar, pengar som kom från andra som jobbat o för att jag ska kunna bli anställd behöver jag ha rätt kompetens o den har jag skaffat via utbildningen o att det finns CSN oah att bra bussförbindelser gått till universitetet samt att de gånger jag varit nere för räkning har välfärdsdamhället brett ut sina vingar, givit mig rätten till sjukersättning/A-kassa så jag kunnat komma på benen igen o fortsätta producera.
    Tack Joakim för att fler fattar sambandet.

  2. Glen · oktober 2, 2007

    ‘men visst vore det hederligare om Mellstrand hade sagt att man tycker att samhället ska ta ett mindre socialt ansvar.’

    så vilket socialtansvar tycker du att man ska ta för dem som inte behöver det? Dvs vad är det för fel med inkomstprovning för bidrag?

    ‘också hederligare om Mellstrand när han betonar indvidens frihet säger något om att han vill se ett mindre sammanhållet samhälle med stora skillnader i levnadsförhållandenä’. Och din alternativ är att så snart man jobba extra ska det delas ut direkt till samhället? Men tänk om du köpa nåt med den pengar istället? Då bli det ett nytt arbeststillfälle istället.

    ‘Kapital har ackumelerats under generationer och tillåtits att så göra utifrån en kontext av kollektiva ansträngningar och uppoffringar’ kanske stämmer i vissa fall men i dem flesta fall så har folk jobbat hårt för det dem äga.

    ‘Min köpkraft har en komplex kollektiv historia’ tolka jag som att du leva på ditt arv och dem bidrag du lyckats får tag på?

    ‘Men det får inte ske mot bakgrund av att vi delar in folk i grupperna De som Ger och De som Får.’ har bara du gjort i detta fall. Om du har ingen eller lite inkomst så är jag gärna med och betala så att du klara dig. Men om du kan klara dig själv vara ska jag skicka dig då pengar? Jag respektera dina val, du kanske inte vill jobba så mycket o.s.v. men jag tänker inte stödja parasiter som skulle kunna klara sig själva.

    Detta diskussion kommer vi nog aldrig överens om och jag har faktiskt ingen aning hur man skulle kunna förklara det på ett sätt så att man verkligen förstår varandras ståndpunkter.

    Vilken utveckling är du rädd för egentligen? Att dem som behöver sammhället hjälp kommer inte får det stöd dem behöver?

    Förstå du inte att det är precis det som händer idag när folk fastnar i bidragsdjungeln mellan olika myndigheter? Ett bättre alternativ vore att göra som i Australien där allt bidrag inkomst provas och du får bidrag så att du klara du när du behöver det. Då ramla folk inte mellan myndigheter som dem gör här. Men det verka var en av sveriges mörker hemligheter som ingen vill prata om.

  3. Glen · oktober 2, 2007

    cleo: du verkar har glömt att du får betalt för det arbeta du gör… eller dricka du kaffe hela dagen på jobbet?

  4. cleo · oktober 2, 2007

    Till Glen!
    Svar: Jag dricker kaffe och softar mig igenom arbetsdagen.Hur så?**L

  5. cleo · oktober 2, 2007

    Citat av Edward Lorenz om sensitivt beroende:
    ”Ett söm föll ur och hästskon föll av;

    hästskon föll av och hästen föll omkull;

    hästen föll omkull och riddaren föll ur sadeln;

    riddaren föll ur sadeln och hären föll undan;

    hären föll undan och kungariket föll!”

  6. Glen · oktober 2, 2007

    cleo: min poängen är att du får en ‘köpkraft’ pga att du jobbar för det eftersom jag antar att du inte softa dig på jobbet. Enligt min åsikt att softa sig på jobbet och ändå få betalt är moraliskt likvärdet med att stjäla.

  7. cleo · oktober 2, 2007

    Hej Glen! Jo, jag försöker jobba så lite som möjligt för högtsa möjliga lön. Nästa steg är att skaffa arbetsfri inkomst.*L Nu är det så att de pengar jag tjänar inte nödvändigtsvis måste gå åt för att köpa en massa saker jag ändå inte behöver.Du skulle se min mobil. Du hade garvat! Så jäkla omodern. Jag kan också välja att för pengarna köpa TID. d-v.s gå ner i arbetstid och ta långa ledigheter. Högr elön betyder inte att jag shoppar mer, iaf inte inrikes.
    Man ska trivas med livet och må bra. Mår jag bra kan jag också sprida den glädjen till andra.

  8. Glen · oktober 2, 2007

    Ja det är väl din sak vad du gör med dina pengar. Vilket är ju en del av min poäng 😀 Ingen vill väl mår dåligt?

  9. Ping: I konsumtionsdjungeln « Joakim Hörsing

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s