Logik I

Jag tänkte att jag då och då ska skriva om Logik, vetenskapsteori och kunskapsteori. Idag presenterar jag ett första inlägg om Logik(tänker mig en serie om sisådär femton inlägg de kommande tre åren):

Logik kan man säga är läran om de argument som med säkerhet är korrekta, d.v.s. tänker man logiskt så tänker man rätt. Logiken, utgör således en norm för det rätta tänkandet; är något normativt. Logiken kan därför inte reduceras till hur människor faktiskt tänker; är inte en beskrivning av hur människor tänker, ryms inte inom psykologin. Jag återkommer till dessa funderingar om vad logiken djupast sett är och fortsätter nu obekymrat med själva ytskiktet.

 Vad är ett argument?

Ett argument kan man säga består av två delar, en ståndpunkt och ett stöd för den ståndpunkten. Ett argument markeras språkligt av ord som ”på grund av”, ”därför” och dylikt.

Ex. ” Rökning är skadlig på grund av dess skadliga hälsoeffekter”

 Det finns en speciell slags ståndpunkt som är att betrakta som en slutpunkt i en kedja av ståndpunkter och stöd, nämligen en slutsats. Slutsatsen markeras i många fall språkligt genom ord som ”således”, ”alltså” och dylikt.

Ex. ”Rökning bör således förbjudas”

Logiken rör inte förhållandet mellan en viss ståndpunkt och stödet för den, utan mellan vissa ståndpunkter formulerade på ett viss sätt och dess slutsats. Logiken berör inte innehållet i ett argument utan enbart dess form. Innehållet förhåller man sig hypotetiskt till:

 

  • Ex. ” Om rökning är skadligt, så bör den förbjudas
  •           Rökning är skadligt
  •           Alltså bör den förbjudas”

 Satserna ”Om rökning är skadligt, så bör den förbjudas” och ”Rökning är skadligt” är det som måste vara sant givet att också slutsatsen är sann, och brukar kallas premisser. Logiken handlar alltså om förhållandet mellan premisser och dess slutsats.

I exemplet ovan opererar logiken på satser, av vissa satser som är premisser följer en annan sats som är slutsatsen. Logiken kan också operera på egenskaper( och en kombination av egenskaper och satser).

  • Ex. ”Alla människor är dödliga.
  •         Sokrates är människa
  •         Alltså: Sokrates är dödlig”

I egenskapslogiken använder man sig av egenskapsoperatorer, ofta kallade kvantifikatorer, som anger antalet som berörs, ”alla”, ”någon”, ”ingen”.

Andra bloggar intressant om: logik, argumentation

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s