Några av världens alla “sicko” system del II

Här kommer den andra delen i min lilla serie om olika sjukvårdssystem som finns i världen. Denna gång avhandas den så kallade Beveridge modellen med exemplet England. Mer om modellen hittar du i mitt förra inlägg här

Beveridge-modellen i England

De flesta av Englands sjukhus och andra institutioner ägs och drivs i offentlig regi. Sjuksköterskor och all personal vid sjukhusen är direkt anställda av NHS(National Health Service). Läkarna har i regel också anställning och lön men ofta också sidoinkomster från privat praktik. Allmänläkarna arbetar helt som egenföretagare men med kontrakt med NHS.  Närmare en femtedel av befolkningen i England har privat sjukvårdförsäkring och kan med den få vård vid privata sjukhus och kliniker men också på NHS-sjukhusens privata avdelningar. Privatpatienter på ett NHS-sjukhus kan få bättre rum och service men däremot är den medicinska vården inte annorlunda. Skillnaden gäller väntetider och möjligheten att välja läkare.

 

Köerna till NHS är främsta skäl för att teckna privat sjukvårdsförsäkring. Många läkare och även annan vårdpersonal kombinerar NHS-tjänst med privat praktik. En diskussion förs om de problem ifråga om motiv och incitament som finns genom att köer hos NHS påverkar läkares och annan vårdpersonals möjliga sidoinkomster från den privata vården. thatcherMargret Thatchers regering inledde under 1980-talet reformer av NHS som innebar marknadsstyrning och en ny rollfördelning mellan beställare och utförare. Ansvaret för NHS-sjukhusen lämnades till en form av mer oberoende stiftelser, truster, där styrelser fick mer självständigt ansvar. Samtidigt gavs nyinrättade District Health Authorities, DHA, uppdrag att för befolkningen i sitt område upphandla vård från allmänläkare, annan öppenvård och från de mer självständiga NHS sjukhusen.Rollfördelningen överensstämmer i stort med beställar– utförarsystem som utvecklades i flera svenska landsting, men begränsades till en intern marknadsreform utan inslag av utförsäljningoch privatisering. En skillnad jämfört med svenska förhållanden är den starka centralastyrningen även efter reformerna. Finansiering och budget kommer från London och det är regeringen och NHS centralt som efter förslag från lokalt håll utser administratörer och lokala styrelser för beställarorganisationer och sjukhus. Labourregeringen, som kom till makten 1997, har i stort sätt behållit de nya formerna med mer självständiga sjukhus, men tonat ner konkurrensmotivet till förmån för samverkan och långsiktiga partnerskap också med privata företag, i synnerhet för investeringar och infrastruktur inom vården.blair

 

Investeringarna i den brittiska vården är eftersatta. Partnerskapen, som utvecklats under begreppen PPP, Private Public Partnership, och PFI, Private Finance Initiative, syftar i första hand till snabbare modernisering och nybyggnad.

Lite speciellt för Engand är att alla NHS-sjukhus bedöms i ett värderingssystem efter vårdresultat, patientomvårdnad, management, ekonomiskt resultat m.m.

 

Resultatet sammanfattas i ett ”sjukhusbetyg” som ges i en fyrgradig skala från 0 till 3 stjärnor. Systemet skall i första hand stimulera kvalitetsförbättringar och ge patientinformation men är också en metod för decentralisering, sammanfattad i begreppet ”förvärvad självständighet”, acquired autonomy. Sjukhus med 3 stjärnor får mycket fritt bestämma över sin budget, medan sjukhus med lägre ranking får acceptera allt mer detaljerad styrning.

 

Den konkurrens som de konservativa regeringarna eftersträvade blev i praktiken rätt begränsad. Patienterna visade sig vara relativt ointresserade att byta vårdgivare även när de fick möjlighet. Det gäller både för val av allmänläkarna och av sjukhus. Beställarna DHA eller GP Fund Holders fortsatte därför också att teckna avtal med sina traditionella vårdgivare.

 

Nästa gång beger vi oss till USA.

 

Andra bloggar intressant om: Sicko, hälso-och sjukvård, sjukvård, England

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s