Jo, datorspelen har nog ett oförtjänt dåligt rykte

Noterar att det idag släppts en unik svensk undersökning om datorspelande och mer specifikt om spelet World of Warcraft. Kritiken mot spelen har bland annat varit att de är ytterst tidskonsumerande och inverkar menligt på sådant som läxläsning, mat och sömn. Det är nog riktigt att det slukar upp individen mer än ett TV-program, men som aktivitet betraktat så är det ju knappast sämre en att passivt stirra på dumburken. Om man överhuvudtaget ska ge sig in på att värdera olika mänskliga aktiviteter.

Men på något sätt skulle jag ändå våga drista mig till att påstå att aktivitet och engagemang är att föredra framför apati och passivitet. Hur dessa negativa sidor kopplas till en viss aktivitet är ju dock i alla fall i teorin högst individuell.

Själv spelar jag blott ett spel. Ett och samma under mer än ett decennium, Civilization. Periodvis har det nog varit en smula skadligt och distraherat från annat som borde fått min uppmärksamhet. Men på något sätt känns inte tiden som ”kastats” bort lika meningslös som vissa tv-serier man följt, sett i retrospektion.

Andra bloggar intressant om: datorspel, tidsfördriv, beroende

En livs levande Salander

Jag har precis läst ut de två första böckerna i Stieg Larssons trilogi om tidningen Millenium. I den figurerar den osannolika hackern Lisbeth Salander. Idag dömdes en riktig hacker i Svea Hovrätt fär olaga dataintrång.

– Det är en oerhört skicklig kille det här. Jag är imponerad av hans tekniska kunnande, men tyvärr så spricker det när det gäller etik och moral. Det är synd att han inte kanaliserar sina kunskaper på någonting mer vettigt, säger Bosse Norgren, operativ chef på Rikskriminalpolisens IT-brottsrotel till Aftonbladet.

Pojkens advoktat menar att det inte finns några samband mellan universitetens datorer och pojkens.

Hur det än är med saken så är det förstås ett hårt slag för en yngling att få skadestånd på nästan 200 000 kronor och bli stämplad som kriminell.

Tänk om vi vaknar upp om tio år och är korkade!

DN rapporterar idag det som verkar bli ett ständigt återkommande fastslående nämligen att matematikkunskaperna blir allt sämre. Det verkar inte spela någon roll på vilken nivå vi talar om. Ena dagen är det gymnasiet och andra dagen ojar sig någon universitetsprofessor om hur deras studenter får allt svårare att hänga med. Denna gång är det avgångseleverna i grundskolan som i ännu mindre utsträckning får godkända betyg.

Tänk gott folk om vi vaknar upp en dag och finner oss varandes korkade!?

Det verkar som om skolan inte förmår entusiasmera till koncentration i vårt av distraktioner svårt sargade samhälle. Att förstå matte kräver tid för reflektion och en god pedagog. Inget talar väl för att pedagogerna blivit sämre. Alltså är det förmågan hos eleverna att ta till sig matematisk kunskap som blivit sämre. Förmodligen är det inte heller så att elverna blivit dummare. Vilket lämnar oss med miljömässiga förutsättningar och ett krav på pedagogiken att möta dessa nya villkor.

Givetvis inte helt lätt ekvation att lösa ut, men nödvänig om vi tycker att matematik är viktigt. Bristen på matematikkunskaper blir förstås allvarligare ju högre upp i studierna man kommer. Riktigt alarmerande är det när inte ens civilingenjörer förmår tillogodogöra sig Analys I och II.

Alla behöver inte lära sig matte. Man klarar sig utmärkt med rudmimentära kunskaper. Men å ena sidan tycker jag det är ett värde i sig att så många som möjligt kan tänka i matematiska termer och andra sidan är det omistligt att att ett visst antal förmår höja sig till de allra högsta abstraktionernas nivå.

Andra bloggar intressant om: skolan, matematik

Konsumenterna allt mer medvetna om sina val

Enligt en undersökning gjord av Svenska Handel blir svenskarna allt mer medvetna om vad en vara kommer i från och vilka effekter varan har på miljön när de gör sina konsumtionsval.

– Idag är frågor rörande miljö och hur vi kan påverka viktigt för konsumenterna. Över 50 procent av handlarna har t.ex. märkt ett ökat intresse från kunderna gällande varifrån produkterna kommer, säger Dag Klackenberg.

Undersökningen visar att nästan tre av fyra handlare upplever att konsumenterna har blivit mer medvetna om sin egen klimatpåverkan via sin konsumtion.

En medvetenhet kring rättvishandel och vad det innebär är en nyckel inte bara till en rättvisare värld utan till en hållbar utveckling och en sundare ekonomi som sätter människan och inte kvartalsrapporten i centrum.

fairtrade_logo.jpgPrecis som jag skriver i min Måndagsblogg måste vi bygga en ekonomi som inte drivs av primitiva psykoliogiska mekanismer och där förändringar i inställning på halvårsbasis får konsekvenser i hela världen. 

Andra bloggar intressant om: svensk handel, konsumtion, fair trade, världsekonomi