Mona Sahlins anti-demokratiska lögner

Precis som Jonas Morian påpekar är det många som redan kommenterat Sahlins debattartikel i DN och jag sällar mig härmed till den skaran. Min rubrik är hårt formulerad av demagogisk karaktär, men har faktiskt en djupare botten än att blott attrahera läsare. Jag är djupt bekymrad över den socialdemokratiska retoriken.

sahlinLögnen som Mona Sahlin framställer handlar förstås om att Alliansen ljugit om sin politik. Att man gick till val på en och nu för en annan. Detta är helt enkelt inte sant. Viss finns det detaljer, t. ex när det gäller energibeskattning, men på det hela taget jobbar Alliansen konsekvent med att genomföra det program som man gick till val på.

Problemet är ju ett helt annat, nämligen att Alliansen genomsyras av felaktiga värderingar och att svenska folket röstade fel! Och det är här Mona Sahlin blir anti-demokratisk, när hon väljer att förskjuta ansvaret för den politik som styr landet från väljarna till allianspartierna. All makt utgår nämligen från folket och regering och riksdag är dess yttersta kanaler. Att inte ge detta folk ansvar för sina handlingar är givetvis att omyndigförklara oss allihopa. Vi är lurade offer vill Sahlin förmedla. Och nu vill Sahlin lura oss en gång till och göra oss till lekbollar för den politiska eliten…eller?

Istället borde hon naturligtvis ta det normativa samtalet med befolkningen och slåss för sina och socialdemokratins värderingar och därefter konkret visa på alternativen.

Det finns förstås många S-bloggare som gillar att politiken blir ett skådespel och som applåderar Sahlins konfrontatoriska tilltag. Peter Hultqvist skriver till exempel:

”Att Mona tydligt går i spetsen är viktigt och ställer henne i en bra kontrast till Reinfeldts allt mer havererade och svårmanövrerade skuta.” HBT-sossen och Miss Jurist är två andra exempel. Jonas Morian tycker dock att man ska hålla igen på ammunitionen eftersom det sällan är en klok strategi att sparka på den som redan ligger. Så sant!

Nåväl betyder det här att jag inte har några synpunkter alls på den Alliansiska retoriken. Nej inte alla,  självklart har jag det, men man måste vara glasklar över vilka det är som har det yttersta ansvaret att i allmänna val reflektera över hur man lägger sin röst. Att slå håll på retoriken är förövrigt ett uppdrag som alla motståndarpartier har. Men därifrån till att säga att väljarna själva inte skulle ha möjlighet att förstå att slopad fastighetsskatt och förmögenhetsskatt och sänkta inkomstskatter innebär att de redan rika gynnas är väl ändå i magstarkaste laget.

En annan utgångspunkte än denna leder oss till ett samhälle där medborgarna betraktas som korkad röstboskap som man hur lätt som helst manipulerar och där allt egentligen handlar om att ha den bästa ”PR-strategin”.

Andra bloggar intressant om: Mona Sahlin, Alliansen, valet 2006, demokrati, retorik, politik, socialdemokratin

En kommentar

  1. Paradigm · november 26, 2007

    ”En annan utgångspunkt än denna leder oss till ett samhälle där medborgarna betraktas som korkad röstboskap som man hur lätt som helst manipulerar och där allt egentligen handlar om att ha den bästa “PR-strategin”.”

    Där är vi redan. Av det enkla skälet att en ansenlig del av befolkningen faktiskt är ganska korkad (se kvällspressen för utförliga belägg). Fixeringen vid partiledarens personlighet är ett tydligt tecken på att politik främst handlar om PR nuförtiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s