Advokater Rättssamhällets Baksida?

Så har då dom avkunnats i tingrätten i fallet Riccardo.  Fyra av de fem åtalade fälls varav tre får ”kännbara straff”. Målet är förstås mycket uppmärksammat och jag ska inte orda så mycket om detaljer eller skuldfrågan eller innehållet i domslutet utan peka på en viss moralisk aspekt som pappan på ett tämligen tydligt sätt lyfter:

””Det som plågar mig är att ingen av pojkarna har erkänt vad de gjort.
Någon av dem måste ju självklart veta vad han gjorde och vad som hände min son när han låg där på marken.
Vad är det för samhälle vi lever i när advokater och föräldrar uppmanar sina barn att inte tala om sanningen?”

Det vill säga: fyra ungdomar begår en ohygglig handling. Därefter anstormas dessa individer av, ja vadå?, jo juridik, juridik och ett tjog advokater som ska förvissa sig om att deras skydd i rättstaten är till punkt och pricka oklanderlig.

Juridik, juridik och advokater är något kliniskt rent, ett verbalt precisionsverktyg. Mord däremot är en blodig och smutsig historia. Vårt rättssamhälle kräver naturligtivs det kliniska och det rationella, men i mötet med gärningsmannen uppstår ändå ett problem.

Straffet kommer sent efter månader och kanske år av rättsprocesser och fram till fängelseporten präglas gärningsmannens konfrontation med sitt brott av rättsbyråkratiska krumbukter.

För en del måste det rimligtvis vara att den mest formande och för framtiden avgörande delen i ett tillskapat kriminellt sinnelag just är själva rättsprocessen. Det är då den kallsinniga distansen skapas.

Givetvis kan vi inte klara oss utan en säker och trygg rättsprocess präglat av förnuftsresonemang, men den misstänkte måste också tillåtas konfronteras med sina illgärningar och inte blott skyddas bakom en barriär av paragrafer.

Andra bloggar intressant om: Riccardo, brott, straff, moral, rättssamhället, juridik

Annonser

3 kommentarer

  1. Ping: Hårdare tag? « Slutstadium
  2. Kalle · januari 9, 2008

    Vettig och bra insikt! Konfrontation med offer för och resultatet av sina gärningar borde vara en naturlig del av straffet. Rimligtvis måste ju skuldfrågan utredas först även om jag håller med dig om att dess kliniska form kan lägga en grund till framtida brott.

    Dock, jag måste också erkänna att ovanstående är baserat endast på mina erfarenhet från att ha observerat rättsfall och brottsoffer genom media. Jag har ingen direkt erfarenhet av vare sig brott, domstolar, brottslighet eller fängelser. Vad skulle jag tycka med en närmare erfarenhet? Jag vet tex ingenting om hur en rättsprocess rent praktiskt går till eller hur ynglingarna i Riccardo målet har påverkats av processen.

  3. joakimhorsing · januari 9, 2008

    Kalle!
    Ditt erkännande är också mitt. Det är en tro som vuxit fram genom media. Och kanske också en genom en allmän bild av hur den svenska mentaliteten verkar på en rad områden. Renlighet, distans och förnuft!

    Motbilder och sakupplysningar mottages tacksamt!

    Vänligen,
    Joakim Hörsing

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s