Stockholm verkar stå inför en framtid med multipla erektioner när stadens politiker glider in i fallossymbolikens töckendrömmar. 34 nya präktiga stånd kommer att pryda mälarpärlans siluett inom de närmaste åren kan man läsa på Svd Brännpunkt.

Att bygga högt och att förtäta en stad är något som miljöpartister inte sällan bejakar och så även jag. Vad månde bloggosfärens alla bloggare tycka om saken? Låt oss ta reda på det.

Jinge kan tänka sig att bygga en del hus i stadens utkanter till exempel på Lidingö(och vrickat i överkant, gärna vid ett kärnkraftverk!), men om Borgarrådet Söderlund ger sig på innerstaden….: ”så ger han sig på alla Stockholmares barndomskvarter och det bör han inte göra om han inte tror att han är en tjusig karl, rullad i tjära och fjädrar. ”

Bloggregeringens Attila är odelat förtjust och skriver: ”I hans resonemang märks en respekt för det gamla, men också en längtan att utveckla staden och utvidga den, samt förse dessa delar med synliga landmärken. Precis som man gjort under alla tider.”

Yimby.se kan man säga kritiserar den ståndpunkt som till exempel jinge intar då bloggen skriver:”Vanligt i debatten är missuppfattningen att innerstaden är färdigbyggd. Att det är i ytterstaden och förorterna som vi skall förtäta. Ja, vi skall förtäta där, men varför skulle det förhindra en förtätning av innerstaden? Varför skall den gamla gränsen för stenstadens slut inte få växa utåt?”

Ett mer arkitektoniskt fördjupat resonemang för bloggen Slottet i saknadens dalar. Med utgångspunkt i Kolhoffs kritik mot individualistiska monomentalbyggnader och tankar från rörelsen New Urbanism pekar han på att man sedan lång tid förbisett städerna som produkt av en organisk utveckling. Han konkluderar: ”Precis som när det gäller miljön bör vi vara försiktiga med omdaningen av våra städer. Det vi bygger nu kommer generationer att få leva med. Söderlund med sina förtätningsplaner är tydligtvis okunnig om den katastrof som omdaningen av Norrmalm på 60- och 70-talen blivit. En steril, människofientlig miljö som man nu vill försöka rädda genom att göra de offentliga utrymmen som fortfrande finns till inglasad privatägd galleria.”

Tre mp politiker var inne på samma spår för någon dag sedan:

”Frågan vi måste ställa oss är: ska en stad som funnits i 750 år tillåtas få förändras i den rasande takt som nu sker? En alltmer eskalerande centraliseringsprocess håller på att ta form. Kultur- och naturvärden samt det demokratiska inflytandet har flera gånger fått stryka på foten det senaste året. Är allmänheten eller ens majoritetens egna politiker medvetna om detta? ”

Mp politikerna pekar också på ett demokratiproblem och Söderlunds oinskränkta makt på området: ”Politiskt är hans makt nästintill oinskränkt. Endast ekonomin sätter käppar i hjulet. Övriga partier i Stockholmsalliansen samt moderata partikolleger böjer sig för hans vilja. Mikael är en kompetent politiker och stor visionär, men han vill sätta sig själv på kartan och det fort.”

Bloggen Grue sympatiserar med artikeln.

Avslutningsvis några kloka ord från Folkpartiet i Nacka:

”Det är viktigt att vi ser till att hålla Stockholms centrum i en skala som gör att man kan kombinera funktionen som Nordens centrum med den bedövande skönhet som gjort stadesn världsberömd, och som, genom miljoner turister, utgör en viktig förutsättning för vårt näringsliv. Det finns hos en del debattörer en slags barnslig tro att om man bygger skyskrapor så kommer Stockholm att bli mer som New York och Hong Kong. Barnslig därför att det inte är hushöjder som skapar kreativ täthet och kulturell mångfald. Se bara på den stad som kanske har mer av de varorna än någon annan Paris, det är knappast i La Defense som det händer…”

Själv är jag väl egentligen tveksam till själv grundpremissen att stimulera en ökad befolkningstillväxt i Stockholm. Det är sant att många städer vinner på en förtätning, till exempel min egen stad Linköping, men det är inte självklart sant för Stockholm. När det gäller själva förändringsfrågan i sig måste man givetvis inse att varje tid måste få sätta sina avtryck på stadens utveckling. Samtidigt måste det ju ske utifrån en genomtänkt arkitektonisk idé och vara mer nyskapande än att bara slå upp ett antal stålchabrak. Att tilläga är ju också att är det något som är lämpligt för medborgarinflytande och rådslag så är det frågor som rör ens stads utseende och utveckling.

(uppdatering: Carin Jämtin uppger i Svd att hon är försiktigt positiv till skyskrapor men osäker på finansieringen)

Andra bloggar intressant om: Stockholm, skyskrapor, stadsbyggnad, arkitektur, erektion, fallossymboler, Söderlund