Vårbudget i Höstskymning

Idag tog riksdagen statens vårbudget under proposition och Borg dess fundamenta under galgen. Arbetsmarknadspolitik uppgraderades i en handvändning från skällsord till krisförlösare. Så till den milda grad att Fölster på Svenskt Näringsliv korade Borg till den bästa socialdemokratiska finansministerna någonsin. Om den saken råder förvisso delade meningar om. Östros konstaterade bistert att de så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärderna mest bestod av kontantutbetalningar företrädesvis A-kassa.

Mikaela Valtersson, mp, efterfrågade istället mer satsning på utbildning som kan rusta Sverige för framtiden.  En hel del kritik har framförts mot de sk ”jobbcoacherna” och risken för meningslösa insatser som kurser i hur man formulerar ett CV. Sjölander skriver:

För borgarna med Anders B i spetsen går från ett läge där man kritiserade all arbetsmarknadspolitik för att vara åtgärder som dolde arbetslösheten till ett läge där man tvärtom omfamnar till och med de passiva massåtgärder som det faktiskt finns anledning att vara skeptisk mot.

En annan invändning som tyckare från de flesta kanter verkar överens om är det borde till större investeringar. Mp till exempel lyfter fram investeringar i miljöteknik, kollektivtrafik och miljöanpassning av bostäder.

Oppositionen vill förstås satsa på allt och tar sig den luxösa möjligheten att inte tala så mycket om ad man inte vill satsa på….sunda statsfinanser måhända..?

Som bloggare skulle jag ju kunna ta mig ännu större friheter, men väljer ändå att sticka ut hakan lite. Jag är inte helt säker på att en stor satsning på utbildning i form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd är den rätta vägen. Risken för och jag tror att en del evidens finns för detta, är att en sådan satsning inte får önskad effekt. Det är tämligen svårt att rusta för en framtid vars behov man inte känner. Jag är för en utökad vuxenutbildning och yrkesutbildning men då som en del av samhällets infrastruktur och jag har varit kritisk mot de nedskärningar regeringen gjort på KomVux under mandatperioden.

Jag skulle nog istället satsat mer av pengapåsen på investeringar och stöd till kommuner och landsting. Det finns risker med det också. Allt beror på hur djup krisen kommer att bli och det vet förstås ingen.

Andra bloggar intressant om: vårbudgeten, vårproppen, regeringen, Anders borg, Östros, Mikaela Valtersson, miljöpartiet, oppositionen, arbetsmarknadspolitik, politik

Annonser

Min Analys av (S)ituationen

Idag kom ytterligare en för socialdemokratin alarmerande opinionsundersökning. Förtroendet för Mona Sahlin påvisas vara redkordlågt, endast 27% säger sig ha stort förtroende för henne, samtidigt stiger Reinfeldt mot nya höjder.

Ett inte obetydligt antal debattörer har hävdat att Socialdemokraternas kräftgång skulle bero på samarbetet med miljöpartiet och vänsterpartiet. För att ta det stolligast inlägget – läs här, som inte nog med att skylla på samarbetspartierna lägger den stora skuldbörden på miljöpartiet, det parti som faktiskt går framåt och vars språkrör har det näst största förtroendet bland folk. Dessutom har miljöpartiet ett stort antal sympatisörer i form av männsikors andrahandsval.

Det är riktigt att Sahlins bekymmer började med turerna kring oppostionspartiernas samarbetsformer, men det handlade aldrig om dessa partier i sig utan om hur det uppfattades att hon som ledare hanterad situationen. Harald Ullman gör en likaledes felaktiga analys på Newsmill.

Självfallet finns det inte en förklaring till ett sådant här dramatiskt skeende ut är en situation framsprungen ur ett antal faktorer.

1. Det mänskliga psyket och opinionen i en befolkning består av ett antal skikt som skiljer sig åt i rörlighet. De djupaste skikten leder för långt att kommentera men handlar om medelklassens ökade betydelse, rörelsen mot mitten och en ökande materialism. Vad som mer uppenbart kan konstateras är att S faktiskt förlorade valet för inte så länge sedan. Tröttheten av 12 års S-styre lever kvar. S osannolika uppgång i början av mandatperioden får goranperssonhänföras till ytskiktet och ses en ryggradsreflex från de breda massorna och en reaktion på de snabbar förändringsprojekt som borgarna sjösatte. Folket är i grunden bevarande i sina värderingar.

2.  Socialdemokraternas paradgren har alltid varit hög trovärdighet och regeringsduglighet. Fördelen med detta har varit att det nästan varit omöjligt att slå håll på. Nackdelen att när väl så sker är processen nästan tageerlandersjälvgenererande. Orsaken finns nästan uteslutande i rörelsens egna led och den oförmåga man visat i att backa upp sin partiledare. Att peka på Sahlins samarbete med andra partier eller ställningstagande i enskilda sakfrågor leder fel. Snarare handlar det om en till stora delar konservativ rörelse med oförmåga att inse det nödvändiga i samarbete och uppgörelser. Att Mona är kvinna och att Mona är Mona har förstås också spelat roll. Pressad från alla håll är det lätt att göra misstag, turerna kring vänsterpartiet var ett sådant, kravet på Wanjas avgång ur AMF:s styrelse ett annat. Oavsett hur man analyserar kvarstannar en känsla av S tappat fotfästet.

3. Motståndarens taktiska skicklighet. I nästan varje debattsituation har Reinfeldt/Borg framstått som trovärdiga, lugna och ansvarstagande medan Sahlin/Östros framstått som gnälliga och otydliga. Moderatstrategerna har också gjort en egen offensiv som inneburit ett lyft M relativt S, nämligen attackerna på bankerna och rent allmännt mot den utbredda girigheten. Egentligen tror jag detta har haft den största betydelsen för utvecklingen.

S har satsat allt för mycket på att få regeringen att framstå som inkompetent. Givetvis en given taktik mot bakgrund av det jag skrev ovan. Fast då måste man vinna och när det inte går överge taktiken. Det som ska attackeras värderingarna som ligger till grund för den borgliga politiken illustrerat av deras förslags konsekvenser. Sjukvården i Stockholm borde stå högre på dagordningen än till exempel strukturella frågor som ungdomsarbetslöheten där sambanden är svårare pedagogiskt förklara.

4. Skandalerna. Givet de ramverk som skisserats ovan fick ”skandalen” kring LO och Lundby-Wedin maximal skadeverkan. Medier och bloggare letar med vampyrlampa och lykta efter fler bevis på arbetarrörelsens förfall. Den som söker skola finna…Borgare känner bloddoften och vänsterradikalister vädrar morgon luft

 

Bloggat: Jonas Morian, Kulturbloggen , Röda Malmö, Signerat Kjellberg, Röda Raketer, Fredrik Axelsson, Bengt Silverstrand, jinge

Andra bloggar intressant om: Mona Sahlin, Socialdemokraterna, Opinion, Media, Politik, Moderaterna, miljöpartiet,

Media: DN, SvD, Aftonbladet

En räddningens Dag

Idag dog hundratals människor i en jordbävning i Italien, den officiella dödsiffran i skrivandes stund är 150. Italien utsätts för många jordbävningar årligen och av denna magnitud en handfull gånger per hundrade år. Bättre och jordbävningssäkra byggnader innebär att konsekvenserna blir mildare för varje gång. italian_earthquakeCa 3000 dog vid det förra större skalvet på i början av nittiotalet och vid förra seklets början var antalet döda uppåt en hundratusen. Orsaken till skalven är kollisionen mellan de afrikanska och europeiska kontinental plattorna. Räddningsarbetet i L’Aquila  lär fortsätta i många dagar.

 

Ett annat räddningsarbete pågick i LO-borgen under dagen. Efter ett åtta timmar långt styrelsesammanträde slöt LO-förbunden upp bakom Wanja Lundby Wedin. Längden på sammanträdet bekräftar vad vi redan visste, att ett antal förbund egentligen velat se hennes avgång. Kritiken från gräsrötterna lär inte upphöra snarare kanske förstärkas med bilden av en elit som sluter upp bakom varandra. Att förtroendet blott ”naggats i kanten” somlo_borg_sno hon uttryckte det på presskonferensen anar jag får betraktas som ett understatement snarare än en analys…får man hoppas. Mona Sahlin var snabb att välkomna beslutet att låta Wanja sitta kvar vilket ytterligare förstärker bilden av en arbetarrörelse som sluter leden. Bloggen Svensson benämner denna elit som ett slags frälse och skräder inte orden:

Förmodligen har många av dem gjort liknande fadäser som Lundby-Wedin i pensionsskandalen i AMF-pension. De flesta av dem har ju olika styrelseuppdrag i olika bolag och statliga instanser. Så när det försvara Wanja Lundby_Wedin försvarar de i själva verket sina egna intressen. Fackföreningsbyråkratins intressen. Intressen som inte är desamma som arbetarklassens intressen.

En räddningens dag var det även för SAAB  som fick andrum av borgenärssammanträdet fram till den 20 maj. Rekonstruktionsprocessen ska saabvara klar i juni och då måste ägarfrågan vara löst. Om allt går som det ska kan SAAB landa på ett eget kaptial på 800 miljoner dollar och positivt kassaflöde redan 2011.

Allra gladast idag var dock och förmodligen Annika Östberg som äntligen verkar kunna åka hem till Sverige för att avtjäna sitt fänglesestraff. Precis som hon inte redan skulle ha gjort det, men det är förstås en förutsättning för utväxlingen.

 

jacobzuma1Glad är också Jacob Zuma vars åtal lades på grund av politisk inblandning av Thabo Mbeki. Jag kan inte säga annat än att jag är mycket bekymrad över utvecklingen i Sydafrika. Zuma framstår som en kanalj som mycket väl kan uvecklas i linje med andra afrikanska populister såsom Mugabe.

 

Andra bloggar intressant om: Italien, jordbävning, skalv, kontinental plattor, LO, Wanja Lundby Wedin, Mona Sahlin, Annika Östberg, Jacob Zuma, Nyheter, SAAB, Sydafrika

Helle Klein NY ordförande för SAP?

helle-klein1Stormen inom arbetarrörelsen övergår successivt till full orkan. I ett sådant läge gäller det att positionera sig. Det kan man gör bland annat genom att påpeka det självklara, nämligen att det knappast är Wanja Lundby Wedin som grundproblemet till det socialdemokratiska raset:

”Om partistrategerna tolkar de dåliga opinionssiffrorna enbart i ett kortsiktigt perspektiv och tror att allt löser sig med att LO:s ordförande avgår lurar man sig själv å det grövsta. Raset för socialdemokraterna och den röd-gröna oppositionen har pågått allt­sedan i höstas och beror på bristande alternativ till regeringens politik.

S måste tänka långsiktigt

Mona Sahlins förtroende i fackföreningsrörelsen är heller inte självklart. Är det någon som legitimerat hennes partiordförandeskap bland de f­ackliga är det Wanja Lundby-Wedin.”monasahlin

Jonas Morian kommenterar citatet från Helle Klein:

”Ett förtäckt hot? Det låter onekligen så. Och det visar återigen hur känslig balansen mellan det socialdemokratiska partiet och Landsorganisationen är – och hur komplicerat det blir när gränsen mellan dessa organisationer flyter samman.”

Helle Klein är inte känd som en högröstad kritiker av det egna partiet utan får väl mer kännetecknas som en ytterst välbalanserad partistrateg. Så vad är Kleins agenda här? Rädda Wanja eller störta Mona eller bana vägen för någon annan?

Media: DN, DN, SvD, SvD, AB, AB, Expressen

Bloggat: Jinge, Zacjj:n¨

Andra bloggar intressant om: Helle Klein, Wanja Lundby Wedin, Mona Sahlin, Socialdemokraterna, LO, Politik

Fredrik den Store

fredrik_reinfeldt_low_s2”Nu är Sverige blått”, utropar den liberale bloggaren Frykman, som kommentar till den senaste Demoskop  undersökningen.  S rasar ihop som ett korthus och över land och rike drar Fredrik och de blå segerrusiga fram. Vad ska man säga? Peter Andersson är förstås tämligen bekymrad. Hur kan det komma sig att i den värsta krisen i mannaminne så växer sig det stora regeringspartiet osannolikt starka? Anderssons svar är de naturliga – negativ press, svagt ledarskap, skandalerna och bristen på en inspirerande framtidsberättelse.

Janne Petterson noterar det faktum att trots att alliansen leder i opinionen så är det faktiskt den röd-gröna koalitionen som kan bilda regering. Detta eftersom C och Kd faktiskt ramlar ur riksdagen,vilket också Edvin uppmärksammar och påtar sig rollen som glädjedödare( för somliga)

Leif Gripestam menar att att något skett i folkdjupet som gör att Moderaterna fått den trovärdighet som tidigare tillfallit S. Han härleder en del av detta till ”debaclet” om vem som ska regera med vem i höstas och där Mona fick vika sig för V. En annan blogg menar att det är på av samarbetet med ”kommunisterna” som S nu tappar.

En blogg som snarare vill hänskjuta förklaringen till M-framgångarna till partiets egen förträfflighet snarare än motståndarens uselhet  är Kent Person, som uttrycker sig så här:

”Jag är övertygad om att det finns förklaringar till de starka framgångarna moderaterna nu har. Det handlar om politiskt innehåll med hög trovärdighet. Vi har som parti lagt mycket kraft på att förnya vår politik och dess innehåll.”

Även de Moderata Karamellerna vill vrida perspektivet till att handla om en Fredrik och Anders effekt snarare än en Wanja-Mona effekt.

En Sosse i Landskrona påpekar SD:s framgång och för samtidigt ner resonemanget på en lokal nivå. Hans rubrik M+FP+SD måste rimligen vara hämtat ur egen erfarenhet och inte en anspelan på att de skulle bilda majoritet i riksdagen.Emellertid kan man inte bortse från det obehagliga i SD:s frammarsch.

Morgan Lindqvist uppmärksammar Aftonbladets lite udda redaktionella behandling av dagens nyhet, vilket dock verkar ha ändrats under dagens gång. Hann inte själv se detta fenomen, men om det är korrekt är det ju märkligt mot bakgrund av debatten om LO:s inflytande på AB.

Tror att jag snart snuddat på alla aspekter och åsikter om ämnet – utom en förstås….! Ser om jag kan hitta en blogg som uppmärksammar den enda ljusglimten.

Nej det verkar inte så. Jag får säga det själv: miljöpartiet går starkt fram och är nu det tredje största partiet!!

Andra bloggar intressant om: opinion, politik, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, Moderaterna, Media, LO, Wanja Lundby-Wedin, Sverigedemokraterna, Aftonbladet, miljöpartiet

Grillad, Glömd och Tömd

Programmet som alla talar om men ingen vill se: SVT:s Grillad. Senaste skandalen rör Lotta Bromé som känner sig kränkt över ett skämt som innehöll en påstådd kriminalitet hos P4 profilen.

När det gäller konceptet grillad eller toasting eller rostning kan man förstås ha betänkligheer i sig, men kritiken mot programmet har mest gått ut på att SVT gör det dåligt. Läs till exempel Anders Wallners inlägg, som bland annat poängterar ingrediensen kärlek men också kvalitetsaspekten. Där kan ni också se Sarah silverman grilla Hugh Hefner.

Visst man kan förstås göra en grillning olika bra och med mer eller mindre värme och kärlek och som ett isolerat fenomen är det kanske inte så farligt. För at återgå ill Lota Bromé så ska det ju sägas att hon blott omnämns av en av deltagarna. Hon är het enkelt utsatt för en elakhet i form av ett skämt. Och det är väl här man kan se en klar tendens, tidigare kunde ju en del elakheter vara roliga, men numera är det roliga nästan alltid det elaka.

Alex Schulman är förstås det yppersta exemplet på detta som för övrigt just inhyser ännu en elakhet mot Bromé på sin sajt 1000 apor. Eller snarare en hel serie av elakheter som närmast är att betrakta som systematisk mobbing. Men år 2009 är det höjden av humor. Här är en av kommentarerna:

Underbart. 

Hahahaah

 Fjant idiot Lotta, stackars grabb….”

Naturligtvis är det sjukt och det syns i den svajande blicken hos de som just hävt ur sig allehanda dynga. För kallades förstås detta för skam, men eftersom det är högsta modé handlar det mer om en energiutladdning. En tomhet som växer tills endast ett Schulman-Skal återstår kan man anta.

Grillade, glömda och tömda.

Andra bloggar intressant om: Lotta Bromé, Grillad, toasting, Alex Schulman, 1000 apor, humor, elakheter, mobbning

 

Surfing the Bloggosfär

Jag har inte varit så aktiv på ett tag i bloggvärlden så jag tänkte ägna en stund till att surfa omkring bland svenska bloggar, företrädesvis politiska.  Som vanligt utgår jag från intressant.se.

Bloggen Dick Erixon vilar lätt på hanen och skjuter iväg en salva mot Newsmill för islamismkritisk censur. Jag i min idoghet kollar upp det felaktiga påståendet innan jag ens läst att herr Erixon uppdagat sammalunda. Frapperande med Erixon är att dett anumera tycks vara en blogg utan kommentatorsfält…Är det ens en blogg då?

En blogg som man kan kommentera är Lars Ewald Lenka  som modigt deklarerar sin böjelse för den polyamorösa livstilen. Givetvis går det att tolka inlägget ironiskt och då som en kritik mot bland annat Grön Ungdoms förslag om antalsneutralt äktenskap. Bland annat skriver de:

”….utan istället vara en ny lagstiftning där alla samlevnadsformer värderas likvärdigt. Juridiskt och ekonomiskt skydd inte ska vara avhängigt en romantisk, sexuell tvåsamhet.”

Grön Ungdom får medhåll av bland annat Mufaren Fredrik Axelsson.  För några klargörande och diskussion kan ni gå hit

Bloggaren Svensson skriver från  och konstatera att några kravaller är det inte tal om. Nice.

Yastory uppmärksammar bloggen Stuff White People Like och noterar intelligent att dessa vita människor också gillar topplistor. Är det i grunden en rasistisk blogg? Jag menar tänk en annan blogg om en annan kulör eller en annan religion…

Försöker ta mig in på nykomligen Bodströmsamhället men webbläsaren hänger sig.

Häpen kan jag se att jag genom att besöka Erik Laaksos blogg får en indirekt kommentar angående Erixons val att inte tillåta kommentarer. Vid ett möte på handelskammaren ger tydligen Erixon en fullgod förklaring. Snacka om bloggosfärens interaktivitet.

Bloggen Röda Malmö kommenterar som så många andra G20 mötet i London. Ronny är en smula skeptisk och undrar om dessa biljoners biljoner verkligen existerar eller om det kanske bara är något slags magiskt trolleritrick. Svaret ligger förstås i frågan: Vad är pengar?

Avslutningsvis lyckas jag ta mig in i Bodströmsamhället och ser att det pratas fotboll. Stackars Svennis har fått sparken igen. Denna gång från Mexicos landslag.

Andra bloggar intressant om: bloggare, bloggosfären, Grön Ungdom, Äktenskap

Avtal på Lätt Svenska?

Läser på aftonbladets hemsida extrakt ur Elmehagens pensionsavtal, som också återfinns på DN .

”Ersättningskommittén vid AMF Pension har med verkan från och med 2004-01-01 beslutat att Elmehagens samtliga pensionsförmåner skall vara fullt betalda vid Elmehagens 60 års dag, samt att den totala årliga pensionspremien som föreligger vid denna tidpunkt skall inbetalas under ytterligare 30 månader, 2006-07-01 – 2008-12-31, eller under den tid som Elmehagen kvarstår i tjänst.”

”Bolagets ersättningskommitté har även beslutat att den totala årliga pensionspremien som föreligger vid CEs 60 års dag skall inbetalas under ytterligare 30 månader, 2006-07-01 – 2008-12-31 eller under den tid som CE kvarstår i tjänst.”

Jag har understundom roat mig med att läsa hur vissa bolags bonussystem varit konstruerad och i ärlighetens namn inte alltid begripit så mycket. Tänkte kanske att Elmehagens pensionsavtal var något liknande, men utifrån vad kan kan se här kan det knappast bli enklare.

Bye, Bye Wanja…..eller?

Nja, det gör kanske varken till eller från längre. Slaget om opinionen är nog all väsentlighet redan förlorat. Perspektivet har breddats till att röra arbetarrörelsen i stort, dess uppdrag och belöningssystem. Borg regerar i ensamhet som folkets röst. Sorgligt.

Andra bloggar intressant om: Elmehagen, AMF, Wanja Lundby Wedin

Trollspön eller halmstrån i konjunkturen

De flesta verkar eniga om att världen står inför en sällan skådad ekonomisk kris. En skakning som började någonstans bortom övre däck bland spejande optionshandlare och spekulanter och som nu med allt högre hastighet letar sig ner till den reala ekonomins fundamenta.

Arbetslösheten förväntas gå hårt åt skrovet och reparationen bli långvarig.

En fråga som debatteras är huruvida det finns trollspön eller inte i form av miljarders miljarder i statliga pengar. Obama och Östros verkar tro det medan Anders Borg är mer tveksam. DN beskriver G20 mötet som en besvärjelse mot ekonomisk stagnation.

Hur man ska hantera krisen skiljer sig förstås åt  från land till land. Stimulanspaket är inte lika självklara i små exportberoende länder som Sverige. Egentligen är det ju importberoende vi är, men för att köpa måste vi kunna sälja.

Östros och Borgs skilda strategier för Sverige bygger på en skild bedömning om hur konkurrenskraftigt Sverige kan vara i framtiden. Precis som sades i gårdagens P1 litar Östros blint på att vårt lands tillstånd är svakan i ett U medan Borg inte vill utesluta att det snarare handlar om ett L. 

Att klokheten i stimulansåtgärder beror på vilken bokstav det handlar om är tämligen klart.  Frågan är om åtgärder i sig kan påverka vilken bokstav vi får…? (Här ett exempel på blogg som tror det)

Vilken är den bästa innovationsförutsättnignen? Kniven på strupen eller trygga levnadsvillkor. Eftersom Sverige de facto varit väldigt innovationsintensivt och konkurrenskraftigt kan man säkert få stöd i en historisk frågeställning om vad som skapade vår framgång. Var det jordbrukskrisen på 1860 talet eller nittonhundratalets väldfärdsbygge?

ÄVen om vi har svaret på det ser är ju läget inte riktigt densamma idag. De asiatiska ekonomierna gigantiska tillväxt är ju den väsentligaste skillnaden. Hur länge kan ett 9 miljoners land konkurrera framgångsrikt med miljard befolkningar i ekonomiskt svung?

Min gissning är att vi kanske kan få en chans till och att det är värt att satsa på. Skälet är att det finns ett område som vi är bra på och som har potential, nämligen miljöteknik och miljölösningar. Vi har funnit ett trollspå eller möjligen ett halmstrå…

Därtill tror jag det behövs en ökad europeisk ekonomisk integration och förändrade värderingar om vad som skapar välstånd och livskvalitet.

Andra som kommenterar krisen:  Hedin, Törnqvist, Mitt i Steget, Dick Erixon

Andra bloggar intressant om: finanskris, Anders Borg, krisen, jobbkrisen, lågkonjunkturen, arbetslöshet, Östros, G20, ekonomi, politik

Media: DN, AB, SvD

April, April och Lite Twitter, jag fortsätter väl om jag gitter…

Det är första April och jag har börjat Tvittra. Ett aprilskämt? Nej kolla in högerspalten längst ner så får ni se! Frågan är ju verkligen om man gitter fortsätta. Det är nog ansträngande att blogga…

Visserligen inskränker sig twittret till maximal 140 tecken, men det är väl tveksamt om det kommer att kännas meningsfullt om några veckor. Med bloggandet vet man i alla fall att, om man anstränger sig en smula så, blir man läst. Över tretusen personer följer Adam Alsings twitter, men jag misstänker att jag inte är av Adams kaliber…

Kanske är det meningen att ens vänner ska läsa, men det förutsätter ju att de har lämnat stenålderstadiet och pre-tvitter samhället bakom sig. Det lär dröja.

Ett av min första twittringar rörde det uppenbara Aprilskämtet om VIP kort på SL trafiken. I DN’s nätupplaga ser jag att man redan erkännt sin lustighet.

Vi får se hur det går med mitt twittrande i framtiden, men ett ambitiösare bloggande utlovas i vart fall.

Andra bloggar intressant om: twitter, April, aprilskämt, SL, Adam Alsing, bloggande