Akt över Godhet och Sanning

Godhet blir tämligen naturligt motsatsen till ondska, det vill säga en identifkationsprocess som strävar efter att inkludera andra subjekt i så stor omfattning som man är kapabel till. En strävan efter godhet har ohyggligt många fällor och falluckor att det är omöjligt att inte ta med knepiga begrepp som genuinitet och sanning i analysen.

Sanning är i grunden en troshandling – ett postulat som markerar att våra överväganden är klara. Det finns inget relativt i vårt förhållningssätt till sanningen utan den vilar på en grundläggande realism. Gränserna mellan tro och kunskap är flytande och handlar i mångt och mycket om med vilken stringens vi väljer våra postulat och evidenskedjor.

En strävan efter godhet kan lätt transformeras till ett projekt att framstalla sig själv som god snarare än att genuint inkludera andra subjekt i en gemensam harmoni. Godhet handlar mer om att förändra sig själv än om att förändra världen.

Kopplingen till sanning kanske inte är uppenbar, men i grunden handlar det om att se världen och sig själv som den/du är. Det är vad något egentligen är som är det knepiga.

Fundamental frågesställning i sammanhanget: Är jag öppen och inkluderande i mitt möte med den andre?

Tidigare i ämnet:

Andra bloggar intressant om: godhet, sanning, kunskap,harmoni

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s