Bra att vi får klarhet i fallet med barnläkaren

Det är nu klart att åtal väcks mot barnläkaren i det uppmärksammade fallet vid Astrid Lindgrens sjukhus. Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm är enligt SvD dock bestört och förvånad över att så sker. Hon anser på det hela taget att utredningen är illa skött.

Jag delar den senare ståndpunkten och förstår hur infernaliskt jobbigt det måste vara och ha varit för den berörda läkaren. Tänker då närmast på polisens ingripande på arbetsplatsen.

Givet hur situationen utvecklats har jag dock svårt att se att inte alla parter skulle gagnas av en genomlysning. Nilsson Bågenholnms resonemang borde väl rimligen bygga på att läkaren är oskyldig och kommer att frias.

För läkaren innebär det ett avslut på ett sorgligt kapitel och hon kan återgå till sin tjänst på Astrid Lindgrens barnsjukhus med en friande dom i ryggen. Om hon däremot skulle visa sig ha gjort sig skyldig till dråp – tycker läkarförbundet att det ska finnas fribrev för just hennes profession?

Samtidigt är det förstås så att åtal inte skulle ha väckts om inte åklagaren gjort bedmömningen att det finns grund för en fällande dom. Rättsväsendet är ingen lekstuga för intellektuell prövningar. Åklagaren säger i ett pressmeddelande sig kunna bevisa:

att den lilla flickan medvetet gavs narkosmedlet Tiopental, att det var läkaren som personligen gav henne medlet och att det orsakade flickans död

Givetvis är det de exakta omständigheterna kring detta händelseförlopp som avgör om det är frågan om dråp eller inte. De omständigheter som är relevanta förutom de rent medicinska är hur hon förankrade och kommunicerade sitt beslut i personalgruppen och med föräldrarna. Men framförallt torde det handla om i vilken utsträckning den stora dosen tiopental ökade smärtlindringen. När marginaleffekten av en ökad dos blir obefintlig får vi ett fall av aktiv dödshjälp, vilket är förbjudet.

Det finns helt klart en rad oklarheter här som definitivt skulle vinna på att få sitt klarläggande och som skulle öka tryggheten för läkare som ställs inför smärtlindring i livets slutskede.

Delar juridikbloggens uppfattning att det är smått obegripligt varför man inte skulle vilja ha klarhet i fallet. Ingen yrkeskår kan friköpas från rättsamhällets krav på att följa lagen.

Dock måste åklagaren bevisa sina åtalspunkter först. Enligt DN bestrider läkarens advokat att hon ens injicerat dosen tiopental.

Intressant?

Annonser

En kommentar

  1. Jag tycker att det vore intressant att titta på farmakokinetiken i det här fallet (http://sv.wikipedia.org/wiki/Farmakokinetik) för att se hur Tiopental förändras när man har leverpåverkan och när proverna tas så lång tid efter ad mortem. Hur halten i blodet förändras och vilka värden som ges då det funnits i kroppen så länge och ev. lagrats in i levern.

    Undrar om det finns någon forskning alls på det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s