Om köttdieten – gissningar och påpekanden

Idag SR ekot dragit igång en rejäl debatt om den så kallade LCHF dieten, vilket i stort innebär inga kolhydrater och mycket proteiner och fett. Ekot drar stora växlar på att en hel del forskning på kött konsumtion varit betald av amerikansk köttindustri, lite för mycket så att det skymmer det faktum som man också belyser, nämligen att en stor köttkonsumtion bidrar till enorma utsläpp av växthusgaser.

Så ett stilla påpekande från min sida är att alldeles oavsett hur bra dieten är så är en trend med stigande konsumtion av animaliska livsmedel, i synnerhet nötkött, omöjligt i ett samhälle som måste ställa om till att bli maximalt klimatsmart.

En annan central aspekt är förstås den fullständigt vidriga hantering av levande varelser som en hög köttkonsumtion förutsätter.

Nu ska jag ägna mig åt lite gissningar och fritt tyckande och jag välkomnar varmt någon mer insatt att kommentera. Jag tror att det förhåller sig så här med LCHF dieten; den kan vara bra temporärt under en kortare tid för att snabbt nå en betydande viktminskning. Att på längre sikt helt utesluta kolhydrater tror jag är fullständigt hälsovådligt, bland annat tror jag att hjärnan och tänkandet blir lidande. Hjärnan behöver kolhydrater. Mer generellt tror jag att all mänsklig aktivitet som inbegriper höga prestationskrav såväl fysiskt som mentalt blir omöjligt. Min gissning är att människan behöver en väl balanserad föda bestående av såväl kolhydrater, proteiner som fetter. Därtill behöver vi en rejäl dos motion och en god nattsömn. Det finns ingen quickfix i någon magisk diet som kan trolla bort denna måhända tråkiga sanning. Detta är vad jag tror och gissar.

En annan(tredje) intressant ingång i denna diskussion är förstås den som Erik Laakso väljer att fokusera på i sitt blogginlägg, nämligen att Ekot ganska okritiskt utgår från att all forskning som har en sponsring per definition bli osaklig eller suspekt. Det man måste titta på är dels frågeställningarna som forskningen handlar om, hur är dessa valda och vad är det som inte besvaras. Hur passar de svaren in i det pussel av frågor som vi egentligen vill ha besvarade? Det man också naturligtvis måste granska är själva kvaliteten på artiklarna, men här får man nog utgå från att de tidskrifter som publicerat dem gjort detta fundamentala grundarbete. Är de inte publicerade i någon oberoende vetenskaplig tidskrift, ja då är det faktiskt suspekt.

Bloggen Kostdoktorn menar att LCHF inte behöver innebär högre köttkonsumtion utan handlar om att undvika för mycket socker och stärkelse. Om det är så blir givetvis helt okontroversiell. Problemet är att ingen som jag har träffat och som anammat dieten har tolkat det på detta sätt.

Media: DN, Aftonbladet

Bloggat: Supermiljöbloggen, Annika Dahlqvist, FoodMob, Djurens rätt

Andra bloggar intressant om: kött, köttkonsumtion, köttindustri, LCHF

Annonser

Akt över det första språket

Vi tänker oss en ursprungssituation. Människan har sedan apstadiet kunnat formulera ljud, exempelvis BA eller UGH eller ARR(eller GAVAGAI).  En vacker dag hittar två urspungsmänniskor en sten, den ene tar upp stenen och säger BA, var efter den andre nästan instinktivt härmar med ett BA. Vad exakt som hände semantiskt här går inte att säga. Kanske kan man säga att en semantisk möjlighet manifesterades, listan är lång men inte oändlig, ett axplock:

BA= sten(låt oss kalla detta objekt för sten)

BA=detta objekt

BA= någo välvald sida av objektet, kanske det som riktas mot den andre

BA=kvalitetsobjekt upphittade i närområdet

BA= objekt av en viss storlek

BA= vi har hittat något!

Att fästa etiketter på ett objekt eller fenomen är alltså inte det som definierar mening, men det är genom en mångfald av sådana försök som mening byggs upp. Mening, betydelse är snarare det slutgiltiga funktionssättet – den underliggande konventionen.

Man inser att den tidigare språkutvecklingen måste ha präglats av enorma missförstånd och stor förvirring. Samtidigt är det svårt att föreställa sig det outvecklade språket. I all fall de grader av utveckling som ligger bortom enstaviga ord eller mycket enkla språkspel.

Språkutvecklingen måste föreställas i tät samverkan med det sociala samspelets utveckling. Att förställa sig det tidiga språket är att föreställa sig hur livet gestaltade sig strax innan den första språkstegen togs. Gissningsvis startade inte språket med egennamn eller singulära termer utan med enkla subjet-predikat satser,  ”Han är snäll”, Hon har ont”. Det är fortfarande mycket svårt att tänka sig hur ett sådant språk med kanske 20-100 fraser, kom till och blev en etablerad konvention.

Språk bildades sannolikt i små språkliga öar, klaner på kanske 5-20 individer, med en mindre specialiserad vokabulär. Det rikare språket kunde utvecklas genom att olika språköar integrerades. Språkutvecklingen måste i mångt och mycket därför handlat om adoption och sammanslagning. Sammanslagning av språkkluster där de minsta beståndsdelarna utvecklats i mycket små sammanhang.

Tidigare i ämnet:

Andra bloggar intressant om: språk, semantik, språklig mening, språkspel, språket byggstenar, språkets ursprung