Valet 2022 – Min kandidatur – del II
I det förra inlägget tecknade jag egentligen bara min politiska bakgrund i form av uppdrag och positioner. Här vill jag mer gå in på mina grundläggande värderingar och min syn på politiskt ledarskap. Och skälet till att jag vill göra det är att jag denna gång sagt till valberedningen att jag är beredd att axla rollen som förstanamn, gruppledare, möjligt kommunalråd och förstås draglok för valrörelsen 2022.
Jag är i grunden en samarbetsorienterad och resultatinriktad politiker. Opinionsbildning mellan val är viktigt och till och med avgörande för ett litet parti, men får inte förväxlas med huvuduppdraget, att förvalta det mandat som väjarna gav i det senaste valet och att åstadkomma maximal förändring med utgångspunkt i de löften partiet gick till val på. Och för att åstadkomma varaktiga förändringar krävs samarbete med andra partier, dialog med medborgare och kontinuerliga kontakt med föreningar, företag och organisationer som finns i det politiska sammanhang som är relevant, i det här fallet Linköpings kommun.
Jag står för ett demokratiskt ledarskap. Ju större förtroende man fått i ett politiskt parti desto mer måste man sätta egna politiska agendor åt sidan och verka utifrån det uppdrag som partiet fastslagit genom demokratiskt fattade beslut. Särskild tyngd har förstås de beslut som kommunicerats till väljare i valrörelsen. Men det krävs även kontinuerlig dialog i olika form mellan mig, kommunfullmäktigegruppen, de förtroendevalda och föreningens alla medlemmar. Det måste finnas en väl utarbetad systematik i hur olika ställningstagande, målsättningar och prioriteringar förankras i föreningen.
Utifrån denna inställning kommer jag inte i detta sammanhang presentera mina olika politiska ställningstagande. Jag kommer att ha som prio ett att genomföra det valprogram som föreningens medlemmar beslutar om våren 2022. Punkt. Om möjligheten att ingå i ett majoritetssamarbete uppstår prövas detta redan i en partiöverskridande överenskommelser som då ska innehålla så mycket grön politik som möjligt. Ultimat är det medlemmarna som avgör hur väl detta lyckats.
(Jag kommer, i ett annat inlägg, att redogöra för några av de saker jag brinner just nu för, men det är sannolikt mest relevant om jag inte blir vald till förstanamn.)
Om valet inte går riktigt så bra som vi alla hoppas och/eller om vi fortsätter i opposition, så vill jag lägga en hel del tid på att stötta föreningens arbete och verka för att vi kan vara en intressant, dynamisk och inkluderande arena för breda samtal om hållbarhet i alla dess dimensioner, dvs ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Alla nyanser av grönt ska känna sig välkomna och tycka att vi är det relevanta alternativet att kanalisera politisk vilja igenom. De tre grupperna som vi har i föreningen, Miljö och klimat, Skola och Kultur, samt Sociala gruppen, tror jag det finns goda möjligheter att bygga vidare på. Det kommer också finnas stora behov att inom länet och mot angränsande län, finna samarbeten och stötta upp där partiet sannolikt är ännu svagare än i Linköping.
Jag har också en vision om att försöka bryta, åtminstone en smula, den allt mer polariserade debatt- och samhällsklimatet som råder. Jag kommer aldrig delta i kampanjer som fördummar och förlöjligar politiska motståndare och jag kommer att akta mig noga för att snabbt sätta etiketter på andra människor, grupperingar, organisationer eller partier. Ord som vårt eget parti använder såsom ”blåbruna” eller ”kärnkraftskramare” kommer inte finnas i mitt vokabulär. Det sakpolitiska måste alltid få vara i fokus och strävan efter sanning och kunskap det primära (utan att ett politiskt samtal nödvändigtvis måste bli till ett akademiskt seminarium). Jag vill förstora partiets cirklar, ha kontinuerliga referenssamtal med alla typer av människor, från sympatisörer till snudd på mp-hatare och allt där emellan. Och jag kommer att uppmuntra förtroendevalda att på liknande sätt söka kontakter i vidare kretsar.