Energipolitiken I – framtida elanvändning

Här kommer några tankar från mig angående energipolitiken. Berätta gärna i kommentarfältet vad du tycker!

En första sak att slå fast är att jag tror att vi behöver mer energi i framtiden, i huvudsak elenergi.  Vi kan hoppas och drömma om en möjlighet att vrida klockan tillbaka och minska det arbete(W) som utförs, men jag tror det är både omöjligt och inte speciellt önskvärt. Då återstår bara att göra det hållbart. Annars kommer W minska vare sig vi vill det eller inte och på ett sätt som blir mycket otrevligt.

En annan sak att slå fast är att vi i dagsläget inte har för lite el, snarare har vi de senaste åren haft ett överskott. De problem som understundom inträffat har mer handlat om begränsningar i distributionsnätens överföringsförmåga. Det finns också ett litet men i huvudsak hanterbart effektunderskott. Dock är det inte sant att det oljeeldeade kondenskraftverket i Karlsamhamn de senaste vintrarna beordrats producera på grund av effektbrist. Lösningen är någon kombination av följande: mer planerbar energi, bättre överföringsförmåga, bättre flexibilitet i efterfrågan och bättre möjligheter att lagra energi.

En tredje sak som måste komma på plats är en omfattande energieffektivisering. Men trots detta tror jag alltså att vi på sikt på måste tillföra mer elproduktion varav en större andel planerbar och i kombination med de övriga åtgärderna nämnda ovan. Vi går mot ett utpräglat elintensivt samhälle, där många av de hållbara lösningarna bygger på el. Är min bästa gissning.

Dagens produktionskapacitet av el är ungefär 165 TWh. Vattenkraft står för 70 TWh, Vindkraften för 27 TWh, Värmekraft för 15 TWh och Kärnkraften för 50 TWh. Solkraft är i dagsläget nästan försumbar, 1,1 TWh. (Uppgifter från ekonomifakta Elproduktion).

Frågan är hur mycket vi behöver på 20-40 års sikt och hur energimixen ska se ut. En sak är att behovet ofta underestimerats. Det var inte super länge sedan Energimyndigheten bedömde behovet till 150TWh år 2050! Om vi tar bort de ca 25 TWh som går på export så ger det redan idag en användning på 140TWh.

Givet en omfattande elektrifiering, exvis en grön stålindustri,  uppskattar Svenska Kraftnät behovet till ca 280 TWh. IVA uppskattar det ca 210 TWh 2045. Per Everhill på Tekniska Verken gissar på 400 TWh (i som jag tolkar det samma tidsperspektiv). NEPP(forskningssatsning) uppskattar till ca 190 TWh. Fördelen med den siffran är att de redan inkluderat en effektivisering på 3-4 % årligen och i relation till BNP. Uppgiften har jag tagit från en rapport från WSP på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Det gör att vi alltså behöver hitta 90 TWh och utan möjlighet att hitta fler effektiviseringar. Låt oss därför vända blicken till frågan hur vi kan få mer elproduktion.

Vattenkraft – Varierar mellan 50 – 80 TWh, med ett genomsnitt på 65 TWh/år. Effekten, dvs den momentant tillförda energin per sekund, varierar mellan 2,5 och 13,7 GW. (Uppgifter från Vägval el, IVA, 2016). Vattenkraft är reglerkraft och har säsongslager upp till 33,7 TWh. Det går att bygga ut vattenkraften med ytterligare 30 TWh men är otänkbart då det skulle förstöra orörda älvar. Teknikutveckling kan ge 6 TWh.

Vindkraft – Ökat enormt, när IVA rapporten skrevs låg den på 15 TWh och nu som sagt 27 TWh. Vindkraften har en nedregleringsförmåga när det blåser men nyttjas så vitt jag vet inte. Har lågt effektvärde, kanske 2-3 GW(min gissning). Potentialen för landbaserad vindkraft är stor, enligt IVA rapporten(som hänvisar till Energimyndigheten) 160 TWh. Även mycket stor potential i den havsbaserade vindkraften. Vindkraft stöter på patrull vad gäller kommunala veton, miljölagstiftning, försvarsmakten och rennäringen. Så om inte en drastisk förändring sker vågar jag inte estimera mer än en fördubbling till 2050, dvs 50 TWh

Solkraft – Stor potential för produktion på byggnader och fält. Enligt en undersökning från 2013(Kamp) skulle man kunna få ut 50 TWh och 48 GW effekt om alla lämpliga tak fick solceller. Om vi säger att en fjärdedel byggs ut och därtill ett antal större solcellsparker, så kan vi kanske estimera 25 TWh 2050.

Biokraft – Ursprung i skogen och i energigrödor. Om ny teknik ersätter dagens kraftvärmeverk och man bygger nya i större system, menar IVA-rapporten att potentialen ligger på ca 40-60 TWh. Min estimering blir ca 30 TWh, dvs en ökning med 15 TWh. En viss risk finns att skogsråvaran inte räcker till allt. Det finns också starka skäl att skydda mer skog och slå vakt om biologisk mångfald. En fördel med biobränslen är att den skulle öka Sveriges. självförsörjning och oberoende,

Innan vi går vidare till kärnkraften kan vi konstatera att vi redan nu har mer elenergi om 6+50+25+15 TWh, dvs 96 TWh, så om vi ska gå på NEPP så är vi i hamn åtminstone fram till 2050.

Kärnkraft – Skulle vi succesivt ersätta alla gamla reaktorer med nya så skulle det ge ca 60 TWh med en effekt på 1,4GW/reaktor. Det pratas mycket om nya mindre, så kallade modulära reaktorer. Dessa skulle man förstås också kunna bygga fler av och öka produktionen ytterligare. Generation 4 har det talats om i decennier och bedöms alltid ligga två decennier i framtiden. Återkommer om detta i ett annat inlägg.

Kärnkraft är ingen reglerkraft, i alla fall inte momentant. Men har ju fördelen att tuffa på även om det inte blåser eller solen skiner. Problemen välkända i form av säkerhetsrisker och avfallsfrågan. Kärnkraft är det som enskilt är dyrast och som tar längst tid att få fram. Från beslut till färdigställande kan det ta upp till 15 år. Därför är det viktigt att fatta något slags beslut i närtid angående kärnkraften. Tror vi att vi behöver den om 20-30 år måste vi ha bestämt oss ganska snart.

Några preliminära slutsatser(jag kan verkligen byta fot i ett eller flera avseenden):

  • Vi ska succesivt bygga ut vindkraften, både på land och till havs, sikta på åtminstone 50 TWh 2050. Stora havsbaserade vindkraftparker i södra Sverige i närheten av Barsebäck och Oskarshamn är optimalt.
  • Biokraft måste ställas mot biologisk mångfald och skydd av skog och natur. Men det finns en potential i lokala kraftvärmeverk med ny teknik och verkningskraft, 30 TWh 2050
  • Vi ska sikta på 4% årlig energieffektivisering jämfört med BNP
  • Jag tror egentligen att elbehovet kommer att öka mer än 190 TWh till 2050, men framförallt kommer det ju inte stanna där.
  • Vi ska kraftigt bygga ut med solceller på byggnader, tak och väggar. 25 TWh 2050.
  • Vi måste följa teknikutvecklingen vad gäller kärnkraft och gärna själva bidra med forskning.
  • Vi kommer antagligen behöva behålla kärnkraft även efter de gamla reaktorerna är daterade. För att få en trygg planerbar produktion. Jag tror dock att andelen kan bli mindre än dagens.  Dels kan sol som ger mest på sommaren balansera vind som ger mest på vinterhalvåret, dels kan effektivare lagringsmöjligheter bidra till balansen. Lokala kraftvärmeverk kan också verka stabiliserande. Möjligen kommer också energianvändningen justeras norrut då elintensiva industrier etableras där.
  • Min bedömning i dagsläget är att vi kommer att behöva kärnkraft i Sverige även i framtiden, men debatten är i min mening en smula hysterisk. Ett Sverige utan atomkraft står inte på ruinens brant.

Jag återkommer i mer detalj kring en hel del av det som nämnts här, exempelvis kärnkraften(modulär och 4 generation, biobränslen och kraftvärmeverk, vindkraft till havs och land inkl veton och miljölagstiftning, energieffektivisering och dess potential, användarflexibilitet, transmissionsnäten och dess kapacitet.

Vad tror du om energibehovet, kärnkraften, vindkraften, energieffektivisering m.m? Berätta i kommentarsfältet nedan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s