Äldrepolitiken i Linköping
Äldrepolitiken i Linköping har som sin arena Äldrenämnden. I ansvaret ingår bl a att erbjuda särskilda boendeformer, kommunal sjukvård, rehabilitering och anhörigstöd. Nämnden ansvarar också för hemtjänst för personer över 18 år, forskning inom området, och ge föreningsbidrag till verksamheter riktade till äldre. Den lag som huvudsakligen styr området är Socialtjänstlagen(SoL). De flesta insatser som görs bedrivs i såväl egen som privat regi.

Linköping styrs av Alliansen, dvs M, KD, L och C. I äldre nämnden är det Kristdemokraten Liselotte Fager som är ordförande och Socialdemokraten Mikaels Sanfridson leder oppositionen. Mandatperioden har förstås präglats av Corona och de brister som framkommit som en konsekvens av pandemin. Politiskt har onekligen frågan om upphandling och privata utförare stått i centrum och det enskilt största och mest omdebatterade förslaget har varit omläggningen av hemtjänsten. Men även där har frågan om upphandling dominerat. Frågan om hemtjänsten hade sin upprinnelse redan förra mandatperioden på grund av missnöjet med Valfrihetssystemet enligt LOV. Jag återkommer till detta senare i inlägget.
Den huvudsakliga skiljelinjen har gått mellan de styrande allianspartierna å ena sidan och framför allt S och MP å andra sidan. De två oppositionspartierna har ofta hamnat på samma linje men ibland med lite olika betoning. Vänsterpartiet har inte haft någon plats i nämnden men har förstås agerat i kommunfullmäktige. Sverigedemokraterna uppfattar jag har haft en ganska låg profil men har stått bakom linjen med upphandling.
När mandatperioden var ny uppfattar jag att det S+MP narrativet var att man påbörjat avskaffandet av LOV, var på väg in i något man kallade områdesbaserad omsorg, tagit steg på mot rätt till heltid, skippade delade turer, uppstart av trygghetsboende, träffpunkter på ett antal servicehus med sociala kontakter och aktiviteter där också äldre ska ha stort medinflytande, inga köer till egen lägenhet och snabbare utslussning från universitetssjukhuset. Den så kallade Linköpingsmodellen hade beslutats om för hemtjänsten vilket innebär att inte varje liten förändring i tjänsten behöver ha ett biståndsbeslut. Digitalisering och wifi hade börjat byggas ut. Så kallade kvalitetsrapporter hade också införts där man i dialog med brukare bättre kan följa upp verksamheten och föreslå åtgärder.
Alliansens narrativ var att det funnits stor samsyn och att äldreomsorgen blivit ett snäpp bättre, exempelvis träffpunkterna, sammanhållna servicehus och översynen av hemtjänstutförarna. Men kostnaderna för nämnden hade skjutit i höjden utan att kvaliteten ökat och jämlikheten tvärtom minskat, pengarna som satsats har gått till väldigt få boenden menar man. Alliansen såg vidare stora problem med kompetensförsörjningen för framtiden, lokalt tillagad mat krävs då det finns en stor skillnad i nöjdhet mellan de som har tillgång till eget kök och allra helst egen kock. Stora utmaningar vad gäller demens vad gäller kompetens och köer till demensboenden. När det gäller digitaliseringen menar man att Linköping släpar efter och att krafttag måste ske för att öka digitala tjänster och minska det digitala utanförskapet.
Om man till detta lägger en diskussion om ekonomi och hur den har sett ut och i vilken utsträckning man har skurit ner så löper ovanstående frågor och skiljelinjer genom hela mandatperioden, men med det stora störningsmoment som pandemin utgjorde.
DEMENSBOENDEN OCH DEMENSCENTER
I mitten av mandatperioden uppstod en kö för demensutredningar och beslut togs därför i Äldrenämnden att tillföra resurser för att beta av kön. I samband med det yrkade S på två tillägg, nämligen att den öppna dagverksamheten skulle bibehållas i det nya verksamhetsuppdraget och Demenscenter skulle få ytterligare 2,4 miljoner kr för utbildning och handledning ute i äldreomsorgen. Alliansen menar att beslutet inte innebär en avveckling av öppen dagverksamhet utan en utveckling. Det S syftar på är att det i det nya uppdraget krävs ett biståndsbeslut och hävdar att forskning visar att färre då också ställer sig i kö för öppen verksamhet. Sammantaget vill S skjuta till 11 miljoner till i verksamhetsuppdraget. S vill också utveckla träffpunkten. S hävdar också att Linköping bara har ett demensarbetslag kvar och utbildningsnivån inom såväl hemtjänst som vårdboenden är sjunkande.
2021 och 2022 får Demenscentrum mer pengar, möjliggjort av statsbidrag, på 4,4 miljoner kr. (Samtidigt förstärks äldreomsorgen med kuratorsresurs till en kostnad av 4 mkr)
LINKÖPINGSLYFTET/ÄLDREOMSORGSLYFTET
Den 12 maj 2020 beslutade S+MP regering om ett äldreomsorgslyft för att stärka kompetensförsörjningen som byggde på en överenskommelse med SKR och Kommunal, dvs vårdbiträden och undersköterskor. I Linköping tydliggör man undersköterskans särställning i omvårdnadsarbetet. Den statliga satsningen omfattar inte tillsvidareanställda men Alliansen väljer att komplettera med insatser även till den gruppen. Linköpingslyftet innebär ett erbjudande om att vidareutbilda sig på betald arbetstid.
När det gäller statsbidragen har det funnits en genomgående S-kritik att dessa använts för senfärdigt och inte kunna verka fullt ut. En kritik i samband med fördelningen av statliga medel har också varit att man inte kravställt personaltäthet, vilket inneburit, menar S, en risk för att grundbemanningen inte höjts.
Satsningar gjordes även 2021, denna gång för att tillvarata och möjliggöra utveckling för att möta utmaningar som äldreomsorgen står inför. Utförare kan avropa medel för att testa idéer för förbättrade arbetsvillkor, exempelvis ta bort delade turer, glesare helgtjänstgöring eller personalens inflytande över schemaläggning.
MATEN
Maten var ju en viktig fråga för Alliansen, inte minst för M som jag har för mig hade det som valfråga. Jag har inte kunna hitta något som tyder på att man gjort särskilt mycket på området. Om man googlar lite så är det enda man hittar en satsning 2016, dvs då S och MP styrde. Rätta mig gärna om jag har fel, kan ha missat detta.
UPPHANDLINGAR
Förra mandatperioden så försökte S och MP ta tillbaka i egen regi och sålunda har kritik riktats när Alliansen inte fortsatt med detta. Ungefär hälften av äldreomsorgen är i privat regi. I den konkurrensutsättningsplan som tas varje mandatperiod slår Alliansen fast att allt utom Hemtjänsten som ju styrs av LOV, ska upphandlas i konkurrens. Detta säger i sig inget om fördelningen, i teorin skulle ju den egna regin kunna vinna alla upphandlingar eller tvärtom. Nämnden har stor rådighet här så vitt jag förstår. Den 18 maj ändrades förutsättningarna så att man skiljer konkurrensutsatt privat verksamhet från den egna regin som får ett verksamhetsuppdrag. Mixen eller principerna för fördelning ska framgå av konkurrensutsättningsplanen men redan nu införs successivt det nya synsättet.
DIGITALISERINGEN
Här har det hänt väldigt mycket under mandatperioden och runt den också en hel del politisk diskussion. Framförallt kring bedömningen av hur mycket det kan spara. Oppositionen har varnat för att det inte på kort sikt kan reducera kostnader och har till stor del som läst fått rätt. I Social- och omsorgsnämnden där jag sitter är så definitivt fallet.
HEMTJÄNSTEN
Som jag tidigare sa, detta är det största beslutet under mandatperioden. En genomlysning som gjordes redan under förra mandatperioden visade bland annat brister i kvalitetsledning, bristande kompetens hos arbetsledningen, orimligt höga nyttjandegrader(vilket kan bero på överdebitering eller dåliga arbetsvillkor), brister i svenska språket, brister i dokumentation, scheman som inte stämde med verkligheten m.m.
Efter utredningen skärptes krav och kontroll men problem kvarstod. Ett annat problem gällde hemsjukvården, där teamarbete och kontakt med den kommunala hemsjukvården försvårats i och med den fragmentiserade hemtjänsten. Detta leder fram till slutsatsen att hemtjänsten måste vara områdesbaserad med en ansvarig utförare.
Förslaget på ny hemtjänstorganisation och som tas i ÄN i juni 2020 innebär: geografisk områden, Leanlink får procentandel där de får ett verksamhetsuppdrag och övriga delar konkurrerar de privata om enligt LOU, dygnet runt-verksamhet kravställs inkl larm och demensarbetslag, krav på spetskompetens exvis multisjuka, hemsjukvård och hemrehab ingår i upphandlingsobjektet och även servicehus och trygghetsboenden föreslås ingå. Detta är förstås ett rejält kliv framåt för en sammanhållen och nära vård. Socialdemokraterna invänder framförallt mot att delar ska upphandlas utan vill ha allt i egen regi. På så sätt utsätts inte äldre för den diskontinuitet som upphandlingar kan innebära, personalen för långsiktiga och bättre villkor, gör att biståndshandläggare kan ingå i teamen, minskar kostnaderna som upphandling medför m.m.
Det var ett försök till exposé över mandatperioden. Texten är redan på tok för lång och ändå känner jag att jag gjort väldigt många förenklingar och inte fått plats med förklaringar. Jag kommer att återkomma med mer djupgående och avgränsade inlägg om äldrepolitiken och där jag också mer tydligt tar ställning och mer utförligt redovisar MP’s äldrepolitik.