Noterar att 28 bloggar kommenterat debattinlägget i Svd av Roland Spant, bland annat:
Gemensamt för dessa och de övriga som kommenterat debattartikeln är att de INTE är på den borgliga kanten. Borgliga bloggare kan jag konstatera väljer att när sannignen kommer i kapp dem att sticka huvudet i sanden. Nå, kanske inte så konstigt. Vad som är värre är den kompakta tystnaden från media i övrigt och desss tyckare i synnerhet.
Vad är nu alla borgarskribenter som så ogenerat valde att basunera ut siffror direkt hämtade från lobbyorganisationen Almega?
En kommentar vore klädsamt…tack!
Andra bloggar intressant om: bloggare, media, RUT, Almega
Tankar om Politik 
Den brutala sanningen kan vara svår att svälja. Hur erkänner man en lögn, hur tappar man ansiktet på ett snyggt sätt, vänter man på en ny felaktig rapport från Almega som man jag återge utan granskning. Vem vet?
Gissar att det kommen svar när fler konstaterat hur fel Spånt räknar. Man vill väl inte komma med förhastad kritik, men alla på vänsterkanten har varit mkt kvicka att hoppa på tåget.
En lite mer avancerad beräkning :
Vi antar en omsättning på 1440 miljoner totalt sett (720 milj från stat, 720 milj från kunderna).
Tjänstemoms : ca +288 miljoner , vi drar av för utgående moms (material) och säger : +200 miljoner för staten.
Löner ca 18000:- / månad , ger arbgivavg ca 6000:-/person och månad = ca +70000:- / person och år
Löner ca 18000:- / månad , ger löneskatter 4000:-/person och månad = ca +50000:- / person och år
Lönekostnad är alltså 18000+6000 , låt oss säga 25000/månad , detta ger 300 000:- / år.
Hur många årsheltidspersoner då ?
Mitt svar blir ca 3000 st. Ty 3000 * 300 000 = 900 miljoner.
1440 – 200 – 900 = ca 340 miljoner i ”vinst” (en hel del av detta går väl till löner till chefer som också beskattas).
3000 personer ger då ca +210 miljoner i arbetsgivaravgifter.
3000 personer ger då ca +150 miljoner i löneskatter
340 miljoner ”vinst” ger åtminstone via bolagsskatt ca +80 miljoner
OK så till den sista posten då, av dessa 3000 årsarbeten antar vi att 2000 är nyanställda som tidigare var arbetslösa.
Vad kostar en arbetslös då ?
T.ex 10000:- / månad och person (efter skatteavdrag) vilket ger ca 120000:- / person och år.
2000 * 120000 ger då + 240 miljoner
Summering :
+200 (moms) + 210 (arbgivavg) + 150 (löneskatter) + 80 (bolagsvinster) +240 (mindre A-kasse utbetalning)
Utgift för samhället = -720 miljoner.
Intäkt för samhället = +880 miljoner.
====================================
Resultat +160 miljoner
Nu kan ni ju räkna själv genom att sätta in andra siffror för att se hur lönsamheten förändras med andra antaganden.
Vem kan jag debitera dessa 5 minuter det tog mig att ta fram materialet ? TCO ?
Det finns nog de som kommer att rycka ut till RUTs försvar i sinom tid. Själv gör jag det inte eftersom RUT liksom brodern ROT är ett utmärkt verktyg för att konservera högskattesamhället. När märker Svensson hur mycket en arbetat timme VERKLIGEN kostar i konungariket Sverige? Jo endast då hem- eller hantverkshjälp ska köpas. Då tycker Svensson, helt väntat, att det är åt h***vete för dyrt och låter bli eller betalar svart. Med ROT och RUT hamnar dock prislappen på vad som anses acceptabelt och tjänsterna köps vitt.
Inte bra? Nej förkastligt! För därmed tappar den vanliga människan den sista möjligheten till insikt om vad arbetskraft kostar i Sverige och högskattepolitiken kan fortsätta att driva arbete ur landet.
Ditt räkneexempel får ju bara full effekt om du antar att de minskade intäkterna inte har en alternativ användning.
Många av de effekter på statskassan som du lägger på pluskontot skulle få samma verkan om de till exempel användes i offentlig sektor.
/Joakim
Populisten: intressant analys, du har förmodligen rätt…
Joakim,
dina invändningar är inte korrekta.
1: Om nettokostnaden är negativ eller noll, dvs staten tjänar pengar på att ha RUT, så ”används” inga pengar. Tvärtom stärks statens budget.
2: Även om offentliga jobb också har vissa plusposter och kostar mindre än bruttobeloppet är det teoretiskt omöjligt att de genererar ett överskott, eftersom ingen privat aktör skjuter till pengar som i fallet med RUT.
Därmed inte sagt att Jonnys siffror är korrekta. Men du får nog skjuta in dig på att kritisera hans beräkningar istället för de två motargumenten du nu framförde. Det finns också andra motargument med viss grund på det rent tekniska planet, men de bästa argumenten hittar ni röda sannolikt inom fördelningspolitiska resonemang.
Jag har aldrig påstått att mina siffror är helt korrekta, de utgår från vissa antaganden. Jag skulle tro att en stor del av arbetstillfällena inte är heltid utan snarare deltid, dvs det är fler fysiska personer som arbetar inom denna sektorn.
Däremot känner jag mig rätt säker på att siffrorna är betydligt närmare en sanning än TCO-ekonomen Spånts spånande om 800 000:- i kostnad per jobb…
Att anställa en arbetslös inom stat/kommun/landsting kan däremot aldrig ge ett plus i statskassan såvida inte lönen som utbetalas är lägre än vad denne får från A-kassan vilket lär falla på sin egen rimlighet…
Jag menade inte att:
1. Staten inte tjänar någonting alls
2. Att offentliga jobb ger lika mycket eller skulle genera ett överskott
Min poäng var att Johnny resonemang bara får full effekt +160 om man antar det i ett vakum. Jag tror inte att staten tjänar(går på plus) något på RUT relativt att pengarna används inom offentlig sektor.
Sen finns det ju vettiga fackrepresentanter också :
http://sydsvenskan.se/sverige/article635294/Facken-slar-vakt-om-rut.html
Om RUT går plus 160 miljoner finns det 160 miljoner mer att bedriva offentlig verksamhet för än utan RUT. Men låt oss pga osäkerhet istället gissa på att kostnaden/vinsten är ca 0. Hur kan du då resonera kring att ”pengarna” (kostnaden för RUT) ska användas i offentlig sektor? Att nettokostnaden är 0 innebär att staten varken blir rikare eller fattigare genom att ha RUT och därmed att utrymmet för satsningar i offentlig sektor inte påverkas.
På vilket sätt menar du att ett vakuum krävs? Jag förstår inte hur du menar.
Joakim : Spenderar du 720 miljoner i den offentliga sektorn på att anställa folk så spenderar du dem. En del av dem får du tillbaka i form av arbetsgivaravgifter/löneskatter så låt säga att om du spenderar 720 miljoner så ger det ett nettominus på ca 360 miljoner. Observera att det var ett minus !
I verkligheten ska dessa statligt anställda ha ett kontor, dator, utrustning, etc etc så i verkligheten går det ju inte att spendera alla 720 miljonerna på löner.
I verkligheten kan du räkna med ca 400 miljoner till löner och 320 miljoner till icke lönerelaterat.
Dvs antalet nya jobb blir färre och kostnaden större : Snarare alltså ett minus på 200+320 = -520 miljoner i statskassan.
Sedan får du räkna ut hur många jobb det blir på 400 miljoner i lönekostnader (kanske 1000 st) och ta ett plus på arbetslöshetskostnaden på ca 1000 * 120 000 = +120 miljoner.
Dvs totalt sett så har staten förlorat -520 + 120 = -400 miljoner för dessa 1000 jobb.
400 000:- / jobb alltså.
Till skillnad från RUT/ROT som ganska ger plus i statskassan istället (som kan användas till välfärd som är finansierad).
Men ROLAND SPÅNT fil dr nationalekonom, tidigare chefsekonom på TCO har räknat _F_E_L_!!! RUT-avdraget ger dig 50 % skattereduktion på arbetskostnaden. Medan han räknar 100%. ”Det ledande företaget debiterar 360 kronor i timmen, som ska täcka löner” påstår han i artikeln… Eller kan någon påstå att hushållstjänster kostar 720kr i timme??? Undrar om han verkligen är ”fil dr nationalekonom, tidigare chefsekonom på TCO”??? Han vet inte vad RUT-avdrag innebär. Eller han borde gå på matematik kurs och reda på vad ”50%” innebär. Alltså, Sossematematik är inte vetenskaplig. Tyvärr.
För ROT-delen har ca 3,7
mdr kr utbetalats mellan juli-december 2009. För helåret 2009 beräknas siffran bli så hög som 7 mdr kr.
Detta innebär att den totala arbetskostnaden inklusive moms varit åtminstone 14 mdr kr (sannolikt mer
eftersom en hel del projekt överskrider maxgräsen) . Vid en antagen timkostnad på 400 kr inklusive moms
motsvarar detta knappt 35 miljoner arbetade timmar. Detta innebär ca 20 000 årsarbeten. Om vi antar att
hälften annars hade varit svartjobb, eller inte utförts alls eller utförs av hushållen själva, motsvarar det totalt
10 000 nya heltidsjobb. Med ett antagande om att 30 % varit svartjobb, eller inte utförts alls, blir antalet
nya jobb ca 7 000 st
För RUT-delen är utbetalningarna under andra halvåret 305 mkr. Detta innebär i sin tur en omsättning
på marknaden på drygt ca 600 mkr. Med en genomsnittlig timkostnad (inklusive moms) på 300 kr,
motsvarar detta ca 2 miljoner arbetade timmar, eller omkring 1 200 heltidsjobb -bara under det andra
halvåret.
Sammanlagt kan alltså ROT- och RUT-avdragen antas ha lett till minst ca 12 000 nya heltidsjobb under
2009, men räknar man upp de senaste månaderna till årstaktkan man anta att avsevärt fler jobb har
skapats.
ROT-avdraget bara
under andra halvåret 2009 uppgått till ca 3,7 mdr kr. För helåret
kan vi därmed räkna med åtminstone 7 mdr kr i totala ROTavdrag.
Det motsvarar en omsättning för företagen (med
materialinköp etc) på knappt 20 mdr kr. Detta innebär i sin tur
skatteintäkter i form av arbetsgivaravgifter och moms på ca 7 mdr
kr (moms 20 % på total omsättning samt arbetsgivaravgifter på
drygt 30 % på arbetskostnaden (exkl. moms) som uppgår till drygt
11 mdr). Till detta kommer inkomstskatter etc. För varje krona
som lämnar statsbudgeten i avdrag, kommer därför ca 1,50 kr
tillbaka – sannolikt mer. Vi kan alltså konstatera att ROT-avdraget
ger ett rejält plus för statskassan.
Resultatet är detsamma för RUT-avdraget, även om utväxlingen här är lite lägre. Här uppgår det utbetalda
beloppet under andra halvåret till ca 305 mkr, och för helåret 2009 sannolikt drygt 500 mkr. Detta
innebär en omsättning på marknaden på minst 1 mdr, som i sin tur genererar moms och
arbetsgivaravgifter på tillsammans ca 500 mkr. (Att utväxlingen blir lägre för RUT-avdraget beror på att
mängden material och därmed moms på materialet antas vara noll). Inkluderas inkomstskatterna blir
utfallet även här klart gynnsamt för statskassan.
Å andra sidan ökar den av de angivna
faktorerna, som leder till att den totala sysselsättningseffekten (och därmed skatteintäkterna) är avsevärt.
Jag förstår verkligen inte Pravdas resonemang. Det pedagogiska uppläägget känns hyfsat snurrigt. Det kan vara mig det är fel på men jag tror inte det. Jag har läst Spånts artikel flera gånger och kan inte se att han gjort den felräkning du hävdar att han gjort.
Det totala avdraget under den period han har tittat på utslaget på ett helår är 720 miljoner. Detta ger ju att branchen totalt debiterat 1440 miljoner (hälften till staten och hälften till privatpersonerna). Denna totalsumma dividerar han med en timkostnad om 360 kr per utförd timme. Då får man ju fram det totala antalet arbetade timmar. Om man då utgår från en normal heltidsnorm om 1800 arbetade timmar per år så får man ju fram de siffror som Spånt kommer fram till. Rent pedagogiskt förstår jag hans inlägg medans Pravdas bara är konstigt. Spånts inlägg ger ju en fingervisning på ungefär vart läget ligger och det skiljer sig kraftigt från det som Almega angivit.
Men, Emil Broberg, Spånts till synes enkla matematik är trots pedagogiken bristfällig på flera punkter.
Som du säkert vet jobbar ca 11 000 människor i branschen idag (många deltid). Spånt kommer dock fram till att branschen i själva verket sysselsätter 2200 personer heltid. Baserat på detta: Finner du någon orsak att undersöka hans kalkyler närmare? Eller tror du att Almega hittat på ca 8000 extra anställda?
Branchen kanske har så många anställda men alla är ju inte berörda av RUT-avdraget. Alla städföretag organiserade under Almegas område utför ju inte privat städning utan även städning på andra håll som inte jar möjlighet att göra avdrag på skatten. Det är ju här glappet finns. Det är ju Almega som försöker få pigavdraget att vara viktigare än det är.
Almega har räknat hur många som sysselsätts av RUT: 11 000. De har inte tagit fram en siffra för hela branschen inkl företagsstäd.
Läser man Almegas egen rapport så lägger de ju själva in en brasklapp om att det är under en viss tid som de har byggt sitt beräkningsmaterial på. En tid som även de menar inte är särskilt representabel. Detta gör ju att det blir en snedfördelning. Spånt har ju räknat på ett längre, kanske mer representativt, tidsintervall. Som jag uppfattar det har Spånt räknat på de siffror som finns att tillgå om de faktiska utbetalningar som gjorts. Almegas uppgifter är deras egna som de hämtat från sina egna företag. Men räknar man på samma sätt med förväntad årsarbetstid och samma timkostnad som Spånt men på Almegas uppgift om branchens totala omsättning så kommer man upp i runt 3700 heltidsjobb vilket ändå bara är hälften av vad Almega själva uppger. Har städföretagen en annan norm för hur många timmar man arbetar under ett år som heltid så kan ju siffran ändras. Eller om timkostnaden är betydligt lägre än vad Spånt räknat med så kan det ju också bli fler arbeten. Men om man tar det sista så skulle det ju innebära att företagen skulle behöva ha en total kostnad om 180 kr per timme för att nå upp till den sysselsättning som man får med en årsarbetstid om 1800 timmar. Lite rörigt blev det här kanske. Spånts uppgifter är ju inte klockrena då de bygger på en del antaganden som kan justeras något. Men Almegas siffror är ju nästan ännu sämre underbygda.
Problemet är bland annat att Spånt utgår från att en städare som jobbar 40 timmar per vecka debiterar 40 timmar per vecka hos kund. Detta är helt orealistiskt.
Vad gäller kostnaden per jobb avstår Spånt helt från att kommentera att staten enligt hans egna lågt räknade spekulation om antal jobb får tillbaka 120 miljoner extra direkt i moms. Väljer man att blunda med ett öga ser man inte alltid hela sanningen.
Men det är väl den tiden som ändå täcks in av den tid som debiteras såväl till staten och kund. I den timpening som faktureras ligger väl ändå också de kostnader som ligger runt omkring. De privata företagen bedriver väl knappast välgörenhet och bjuder på kringtiden.
Precis. Men du som använder begreppet ”piga” om städerskor misstycker väl inte om även mer kringarbete skapas, förmodar jag. Spånt glömmer dock att räkna med kringarbetet, utan utgår från att det enda arbete som sker är städjobbet.
Det är nog så att det skapas en del administrativt arbete runt om men det går knappast att förklara skillnaderna med det. Vi kan väl ändå anta att administrationen är förhållandevis liten, annars måste det ju vara en djupt ineffektiv branch vi talar om.
Det handlar in bara om administration, det handlar också om att städerskor reser mellan uppdrag på arbetstid, tvättar trasor, går på personalmöten… Allt detta förbiser Spånt.
Fast de får väl ändå betalt för den tiden som de reser och så vidare. Den kostnaden inkluderas ju i de kostnader som debiteras till kund. Det är ju inte gratis. Du kritiserar Spånt men gå in och räkna lite mer på Almegas siffror så kan du nog upptäcka betydligt större svårigheter med deras sätt att räkna.
Precis. De får betalt av företaget de jobbar på, men kunden betalar inte till företaget för tiden städerskorna inte jobbar. Alltså räknar spånt fel. 360 kr i debitering kan svara mot 1.5-2 arbetstimmar. Du verkar förstå nu!
Kritisera Almega själv? Jag har inte tid att gå igenom allt själv. Jag har sett hur de räknar och anser att det är bättre. Kom med en invändning här så kan jag bemöta den.
Om man går in och t.ex. tittar på Almegas sätt att räkna fram antalet anställda per år, dviderar det med den arbetstid som ett heltidsjobb innebär på årsbasis så får du fram en mycket låg timkostnad per anställd (under 200 kr). Denna timkostnad ska täcka; lön, sociala avgifter, administration, resor, material, fakturering, bokföring, lokaler och så vidare.
Vad gäller Spånt beräkningar så är det nog så att han missat något i sin beräkning men även om det skulle vara så att det krävdes 1 timmes administration och resor för varje utförd städtimme (vilket är väldigt mycket) så skulle det ändå inte ens bli hälften så många jobb som Almega påstår.
I och med att hushållsnära tjänster är ett jobb där man städar 1-2 timmar och sen reser vidare till nästa hushåll bör restiden bli betydande. Det blir givetvis alltid spilltid vid anställningar också, raster etc.
Administration och bokföring är också arbete, så det behöver du inte räkna in en extra gång. Som sagt: blir det fler administratörer och revisorer pga RUT-avdraget är väl det helt ok, det måste väl inte vara ”pigor”?
Man medges heller inte avdrag för material och reskostnader, så dessa inkluderas inte i omsättningen som svarar mot avdraget.
192 kr i omsättning per arbetad timme i städbranschen är Almegas uppskattning. Städare tjänar inte såå bra, omkring 18-19 000 för heltid. Branschen är extremt löneintensiv.
Ytterligare skillnad mellan Spånt och Almega är att Spånt tittar på historisk utbetalningsnivå medan Almega försöker bedöma vilken nivå vi ligger på nu. På så vis kommer Almega (som faktiskt har reell insyn i branschen) fram till en dubbelt så hög siffra för omsättning.
Almega räknar även antalet tjänster, medan Spånt tittar på heltidsekvivalenter. Vad som är lämpligast kan diskuteras. Men det ger givetvis en skillnad i siffror.
Slutligen gissar Spånt baserat på ingenting angående fusk och andel jobb i branschen som tillkommit. Fusket vete sjutton om man ö h t bör ta in i ekvationen med tanke på att RUT sannolikt minskar skattefusk totalt sett, men men…
Lönestatistik städare , lite exempel :
http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Stadare-1216
Som synes så har Bengt rätt i detta.
Först vad gäller spilltiden så är jag övertygad om att företagarna räknar in den kostnaden i den timpenning som de tar ut. Annars skulle ju inte timkostnaden ligga runt 350 kr i timmen. Så även om det står tre timmars städning på fakturan så tar det ju betalt för det arbete som det medför att utföra de timmarna.
Vad gäller Almegas siffror så är det ju bra att du också noterat att det handlar om fiktiva siffror som i sin tur bygger på utvecklingen under tre månader som Almega själva pekar på INTE är representativa för helåret. Därför blir ju deras antaganden ännu mer felaktiga. Därför är ju dessutom deras uträkning om antalet sysselsatta i branchen i grunden felaktig. Det rimliga sättet man kan räkna på är ju att räkna på det som varit som Spånt gör.
Så jag får nog tacka dig Bengt för denna debatt. Jag har inte läst Almegas rapport så noga innan men de skriver ju faktiskt att branchen inte har så många anställa som faktiskt sägs i debatten. Det är resultatet om utvecklingen fortsätter som den gjort de senaste månaderna utslaget på helår. Almega själva skriver följande:
Mellan perioden för den sista mätmånaden (17 januari – 16 februari)
fördubblades skatteverkets utbetalningar för hushållsnära tjänster. Det kan antas bero
på en eftersläpning av, och ökad, konsumtion under jul och nyårshelgerna.
Utifrån denna månadstakt skulle branschen omsätta 2,6 miljarder kronor per år. En
omsättning som i sin tur innebär 7 580 helårsanställda eller 11 300 sysselsatta, då
hälften av de anställda arbetar deltid.
De uppgifter som används i debatten är alltså inte sanna. Det finns inte så många anställda idag. Det är situationen om ett år om utvecklingen går som de tre senaste månaderna som i sig, enligt Almega, inte är representativa för ett helår.
Det sättet att räkna på som Almega gör är ju djupt ohederligt och bygger på mycket lösa antaganden. Det är kanske förståeligt då deras intresse är att gynna sina egna medlemsföretag. Dock är det förståss en skandal att vi har en regering som tar dessa siffror som sanna utan närmare reflektion.
Ok. Du verkar fortfarande inte riktigt förstå. 360 kr inkluderar spilltid vad gäller debitering från företagets sida. Men Spånt räknar med att den INTE gör det. Han räknar med att en debitering på 360 kr motsvarar att en person jobbat i en timme. Detta stämmer inte. Förstår du, eller ska jag förklara en gång till?
Sektorn är ny och har växt. Man kan diskutera hur man bör räkna på helårsbasis. Du drar slutsatsen att folk köpt extra städning till jul. Men jag förstår inte hur du kan vara så tvärsäker på det.
Båda sidorna spekulerar. Man tvingas till det pga osäkerheter. Du anklagar dock Almega från att vara ”ohederlig” utan att dra samma slutsats om Spånt. Enögt sätt att resonera. Ingen av sidorna vet exakt, så båda tvingas delvis gissa.
Emil,
Du får ursäkta att jag anklagar dig för att inte förstå, men du skriver ju på ett sätt som får det att låta som att du invänder mot mig, när du i själva verket skriver saker som ligger helt i linje med min kritik mot Spånt…
Det är olika sätt att räkna. Jag kan se att jag inte är helt tydlig men jag blev så förvånad över vad jag såg när jag verkligen läste vad som Almega faktiskt skriver. Spånt har rätt i sak. Det finns några oklarheter i hans räknemodell då den är lite kantig. Det kan jag hålla med om. Jag ska inte vara rabiat kring det. Jag skulle nog ändå tro att Spånts beräkningar ligger ganska nära sanningen.
Men Bengt, du får gärna kommentera det faktum att inte ens Almega skriver att det idag finns så många anställda i branchen som hävdats i debatten. Detta kan du väl inte förneka?
Emil,
som sagt, man uppskattar det årliga avdraget till olika belopp och når därmed olika slutsatser kring antalet jobb. Ingen vet vem som har rätt. Men det räcker att räkna huvuden i branschen idag för att inse att Spånts siffra ligger mycket lågt. Almegas siffra bör ses som en prognos för ett snitt för 2010 och detta kan vi inte utvärdera med facit förrän nästa sommar eller så.
Jag har fortfarande inte riktigt förstått vad du baserar tvärsäkra påståenden som ”Spånt har rätt i sak” på. Kan du förklara varför Spånts sätt att räkna är bättre än Almegas?
Almega spår ju framtiden utifrån lösa antagandenfrån ett underlag som de själva menar inte är representativt för helåret. Utifrån detta säger de att om utvecklingen fortsätter så kan brancshen komma att ha över 11000 anstälda om ett år.
Spånt tittar på det som har varit och pekar ju på att brancshen idag är betydligt mindre än vad som hävdas i debatten.
Det som är mer trovärdigt och tillförlitligt med Spånt är han räknar på befintliga siffror och kommer till slutsatser utifrån detta.
Almega säger ju bara att de tror på en viss utveckling. Det känns inte lika trovärdigt. I synnerhet då de själva menar att det inte är riktigt representativt.
Här kan man ju välja vem man ska tro på. Befintliga bakgrundsfakta under en längre tidsperiod eller ett utrag av denna tidsperiod där branschen peakade i omsättning och som sedan får ligga till grund för beräkningar för framtiden. Jag tror inte på den senare…
”Det som är mer trovärdigt och tillförlitligt med Spånt är han räknar på befintliga siffror och kommer till slutsatser utifrån detta.”
Kan vi åtminstone enas om att det är en växande bransch? Därmed är det svårt att räkna, men jag köper inte att ren historik är bättre än extrapolering.
Jag tycker att det jag skrev i frågan för några dagar sedan fortfarande gäller. Har inget att tillägga. Läs:
http://www.attila.tecknare.se/?p=2374
Om du nu är uppriktigt intresserad? Eller blott använder din nyfikenhet som ett retoriskt grepp 😉
ok. då vet vi att du tror mer på spåkulan än på befintliga fakta.
Inte ens Almega hävdar ju i sin rapport att det finns 11300 anställda idag. Håller du fast vid den uppgiften som jag uppfattar att du gjort tidigare i debatten?
Ser du inte några problem med Almegas sätt att räkna?
Nu tycker jag du gräver onödiga skyttergravar.
Jag påstod att branschen växer. Jag undrade om vi var överens om det. Du svarar inte, utan påstår istället att jag tror på ”spåkulor” och undrar om jag inte ser några problem med Almegas sätt att räkna, fastän jag här ovanför upprepade gånger sagt att det finns stora osäkerheter.
Vi vet inte exakt hur mycket hushållsnära tjänster som säljs 2010. Skatteavdraget är nytt. Det är inte ”fakta” att man 2010 kommer sälja lika mycket per månad i genomsnitt som 2009. Man måste uppskatta och detta är svårt i en växande bransch och i en skvalpig konjunktur. Almegas uppskattning är relativt konservativ. Du får det att låta som att de gissar att branschen ska mångdubblas.
branschen växer högst troligen. Det gör den nog både med och utan statliga bidrag. Att den växer på det sätt som almega hävdar är inte alls troligt. Det vore till och med direkt osannolikt med tanke på de underlag som de själva hävdar.
Hur ser branchen ut idag då? är det då inte troligt att hävda att den ligger i närheten av det som Spånt kommer fram till om man lägger på en viss procent för arbete som man inte får avdrag för.
Min poäng, just nu, är ju att branchen idag är betydligt mindre än vad regeringen och Almega hävdar. De 11300 anstälda som man pratar om existerar inte i verklighet utan är en tänkt framtid som bygger på just dåliga beräkningsunderlag (detta medger ju till och med Almega.)
Med detta sätt att arguentera, som Almega gör, så skulle jag som vänsterpartist kunna hävda att den offentliga sektorn har säg 100000 fler anstälda än igår. Vi har ju förslag som kanske skulle ge det och det kan ju bli verklighet om ett år.
är det ett övertygande sätt att argumentera? knappast, men det är ju ungefär så almega argumenterar.
Ok, för att sammanfatta var jag står:
1) Ja, siffran över hur många som jobbar idag överdrivs delvis – främst pga att man räknar deltidsjobb även om heltidsekvivalenter ofta vore mer intressant (dock inte alltid – 1 deltidsarbetare från arbetslöshet sparar in en hel a-kassa).
2) Och ja, det är givetvis fel att prata om 11 000 nya jobb eftersom det kanske ”bara” är 75% av dem som är nya och kasnke ”bara” är 50% som skulle försvinna om RUT tas bort.
3) Din liknelse om offentlig sektor är delvis ovidkommande eftersom ni inte har någon maktställning och vänsterpartistiska förslag förblir hypoteser. Almega menar att utvecklingen kommer se ut så de förutspår om befintliga system är kvar. Alltså inte några hypotetiska nya system som ska till.
Hade ni däremot haft makt skulle ni gärna få säga att ni skapar X antal jobb för Y antal kronor redan när ni tar beslutet och betalar ut pengarna. Givet att ni räknat rätt. Det är inget okonventionellt i detta – titta på hur Obama argumenterat vid sina stimulanssatsningar.
4. Eftersom vi är överens om att branschen är växande förutsätter jag också att vi är överens om att man inte kan vara så stelbent att man förutsätter att RUT-beloppen 2010 kommer vara lika stora som beloppen 2009. Jag välkomnar en djupare analys av marknaden 2010, men köper inte att Spånts rent historiska analys är bättre än Almegas.
5. Om jag räknar ”som Spånt” fast med justeringar för hans huvudsakliga felaktigheter når jag siffror kring 6000 heltidsjobb.
Tillägg 1): Det bör alltså noteras att siffran 11 000 faktiskt är Almegas uppskattning av hur många som jobbade i sektorn under kring nyår, vare sig denna tid på året är representativ eller ej. Siffran är alltså inte framåtblickande i sig, men skulle jul varit en markant ”peak” kan branschen komma att minska under årets övriga månader.
Det kan tilläggas att här lokalt där jag bor finns det många tjänster för 125:- / timme (inklusive moms) dvs de kostar 250:- .
Jonny,
japp, http://www.homework.se/ tar t ex 260 kr och listar priser för fler andra aktörer. Spånts pris på 360 kr verkar vara högt.
Just det.
Och de redovisar vad de betalar till den enskilda städaren (vilket stämmer bra med mitt grundantagande på en lönekostnad inklusive arbetsgivaravgifter på 24000:-)
De skriver :
———————————
Vi betalar 115 kr/timme (102,65 kr + 12% semesterersättning) i lön till våra städare, plus 36 kr i sociala avgifter (pension, sjukförsäkring mm), alltså totalt 151 kr/timme. Det är mer än de flesta städföretag betalar, och det gör att du får en erfaren, effektiv, ansvarstagande och motiverad städare.
———————————
Sedan får man ju tänka på att det finns många småfirmor med bara en eller ett par anställda som lägger sig ännu lägre i timpris , en liten firma kan klara sig på under 200:- / timme om de har en verksamhet med korta restider geografiskt, kanske fasta kunder etc.
Samt de tar inte extra betalt för restid (spilltid inom närområdet) :
Nej, för städningar inom postnummerområde Göteborg tar HomeWork inte betalt för resor till och från ditt hem. För städningar utanför postnummerområde Göteborg har vi höjt arvodet med motsvarande 30 minuters arbetstid per städning för att delvis täcka den längre restiden. Även detta arvode får du skattereduktion för, så den högre kostnaden, om du bor utanför postnummerområde Göteborg, blir totalt 65 kr per städning efter skattereduktion.
jag hävdade ju själv att vi skulle hävda att det finns fler anställda för att vi har det som förslag inte var trovärdigt (även om opinionen pekar på att vi får makten) på samma sätt som Almegas uppgifter inte är trovärdiga.
Vad gäller prissättningen hos de olika företagen så varierar det nog en del. Jag har tittat på flera olika och då har det legat mellan ca 300-400 kr per timme. Ibland lägre, ibland högre.
Men även om man räknar med en lägre timkostnad som kommer man ju aldrig komma fram till att påståendet om att det idag finns över 11000 anstälda inom denna sektor stämmer. Inte ens Almega hävdar ju det om man läser vad de skriver lite noggrant.
Men om Almega får rätt och vi vid årets slut har en omsättning enligt deras bedömning som motsvarar 11000 anställda (7000-8000 heltidsekvivalenter) vad säger du då Emil ?
Vill du då fortfarande sparka ut kanske 5000 i arbetslöshet igen ?
Trots att RUT då definitivt ger ett fint plus i statskassan ?
Vi har inte någon ambition att skattesubventionera städning av privata hem. Det är ju svårt att veta hur marknaden utvecklar sig och hur många som är villiga att betala vad det verkligen kostar. Detta är inte någonting som staten ska lägga resurser på.
Det är ju inte fråga om subvention om det går med vinst för staten.
Vad vi kan se är att det verkar explodera, var det inte 150 000 som använder det senast ?
Ska staten lägga pengar på ROT under de kommande 4 åren om S får regeringsmakten ?
Bra att V tydliggör att ni är emot reformen även om den ger vinst för staten. Men då förstår jag inte intresset av att räkna på saken. Ni är ju emot oavsett.
Jag brukar få någon från twingly.abuse i besöksloggen och sedan min länk raderad. Exempel:
http://magnusorerar.blogspot.com/2010/02/dns-lank-censur-av-anti-censurpost.html
He-he 😉
…om du nu undrar var vi som inte är vänster håller hus alltså.