Slutstridens piskor och tomma stolar

Då var slutdebatten avklarad. Tyvärr måste man konstatera att den dramaturgiska segern gick till Reinfeldt. Han lyckades med konststycket att gång på gång träda fram som den som sitter på sanningen, mest på sina alliansvänners bekostnad förvisso, men det gav antagligen hela alliansen en fördel. Nu är ju svenska folket klokare än så och låter sig inte styras i sina beslut av något så simpelt som ”Bästa scenframträdande”. Oscarsstatyetter i all ära, valet handlar om politikens innehåll och vilket Sverige vi vill se växa fram. Samtliga rödgröna företrädare lyckades på ett förtjänstfullt sätt markera de politiska skiljelinjerna.

Maria Wetterstrand var lysande i sina dueller. Inte minst när hon konstaterade att bruket av piskor i Alliansens regi alltid tycks vara applicerbart på sjuka och arbetslösa människor men sällan där de verkligen behövs, t.e x på bensinslukande bilar.

De rödgröna sopade också banan med alliansen när det gällde just miljön, men kanske framförallt sjukförsäkringen. Alliansen har väldigt svårt att förklara varför en förvisso inte klanderfri tidigare sjukförsäkring kan vara ett argument för att genomföra och hålla fast vid en bevisat omänsklig utförsäkringspolitik.

Mona Sahlin har verkligen utvecklats enormt den senaste månaden. Det visade hon kanske tydligast när Fredrik Reinfeldt ställde frågorna till henne om sänkningen av skatten på pensionärer:

Vi har inte ofinansierade skattesänkningar, vi har samma budgetutrymme som er regering. Vi använder den dock väldigt olika. Vi lägger inte halva budgetutrymmet på att fortsätta sänka skatterna utan vi lägger det framförallt på att bygga ut välfärden. Sedan sänker vi skatten ordentligt för pensionärerna för att ta bort helt den klyfta som ni har uppstått mellan lön och pension.

Jag hoppas att väljarna uppfattat vad jag och Ohly och Maria Wetterstrand sagt hela kvällen – skattesänkningar åt de som redan har fått så mycket, åt oss med de höga inkomsterna – det tar vi bort om vi vinner.

Generellt förde de rödgröna upp den politiska nivån från plånboksfutiliteterna till de större sammanhangen. Längst gick förstås miljöpartiet när Maria sa att i varje församling där beslut fattas ska man tänka in tre tomma stolar, en för våra barnbarns barn, en för alla levande arter, och en för alla världens fattiga.

Lite mer om miljöpartiets och Marias politik hittar ni här:

Sålunda talade Maria Wetterstrand

Därför ska du rösta rödgrönt: Åtta argument för att rösta rödgrönt

Men egentligen räcker det med ett: När den brutala regeringspolitiken får ett ansikte

Andra bloggar intressant om: valet 2010

DN , SvD, AB, Svt, DN, AB, AB

En kommentar

  1. janne · september 17, 2010

    Maria gick klart hem med segern denna kväll. och mona

Lämna en kommentar