Ett valmantra i medieskugga?

LENA NILSDOTTER     LENA NILSDOTTER      LENA NILSDOTTER

Lokala nyheterna rapporterar om fortsatta missförhållanden inom socialtjänsten. Ett socialkontor i mitt hemlän har fått skarp kritik från Socialstyrelsen pga  utlovad handläggningstid om fyra månader spräcktes med råge. En idag vuxen yngling fick vänta 14 månader på utredning som dessutom lades ner då ynglingen blev myndig. Pojken blev uppmärksammad i skolan pga bristande hygien, men främst för perioder av kontaktsvårigheter från pojkens sida.

Trots att nyheten upprepas vid de flesta nyhets-sändningarna hör jag aldrig att ordet ”föräldrar” nämnas. Ett symtom på ansvarsglidning från egna familjen till samhället? Svårt att bedöma utan helhetsbild varför föräldraansvaret inte kommenteras.

Men varför uppstod inget större tryck på socialen när skolan fanns med i bilden? -Vi jobbar på, men har inte kommit i fas, uttalar  ansvarig/medarbetare på socialkontoret.Varför inte anställa fler med fortsatt långa utredningstider plus sociala samhällsproblem minskar tyvärr inte?  Kommunens budget gick på plus så varför inte investera i mjuka frågor?

Samtidigt finns budget resultat för olika nämnder, landstinget gjorde storförlust med otroliga 314 miljoner back!  

BÄST I SVERIGE

Kan se en parallell till SVT: s dokumentär ”Bäst i Sverige”, en klass i årskurs nio ska bli Sveriges tredje bästa klass inom ett kvartal. Meriterade, erfarna pedagoger utplockade från hela landet får ett svårt arbete när stora kunskapsluckor finns. Klassens nya lärare är inte förvånade. Så här ser det ut i skolorna i Sverige, påpekar en språklärare. Ett fåtal föräldrar, utifrån de som syns i bild, kommer till ett föräldramöte en bit in på terminen. Ökat krav på eleverna har satt känslor i svall. Föräldrar hotar att  flytta barnen från skolan. 

• Varför har klassen halkat efter,har inte skolan följt läroplanen eller haft rätt böcker, undrar en mamma?   
• Vad hjälper alla läroplaner i världen när elever kan skolka från lektioner under hela högstadiet? 
• Var finns det egna elev ansvaret och föräldraansvaret för skolans arbete? 

Den nya matteläraren Stavros manar till föräldraansvar, vi kan inte uppfostra barnen, det är ert arbete! Vi kan ge dem kunskaper. Efter mötet finns en gemensam samsyn mellan lärare och föräldrar för elevernas bästa med sikte på godkända betyg vid skolans slut.

Ali, en kille i klassen har inte deltagit i idrott sedan andra klass! -Jag tycker inte om idrott eller idrottslärare, ger killen som svar varför han specifikt skolkar från idrottslektionerna. Efter många försök får den nya idrottsläraren till ett kort samtal med Ali. Läraren meddelar att han måste ringa föräldrarna ifall Ali inte kommer till lektionerna. Kan Ali förstå kopplingen? Nästa vecka får idrottsläraren en handtextad lapp skriven med kantiga versaler från ”Alis mamma”. Lappens budskap säger att Alis frånvaro beror på att han är bortrest, undertecknat av just ”Alis mamma”.  Idrottsläraren såg självklart att Ali själv skrivit intyget. Men, ser det positiva att Ali sett en koppling mellan närvaro, frånvaro, eget ansvar och föräldrakontakt. Att Ali har tagit sig tid att skriva en lapp till honom. Läraren efterforskar inte kring Alis tidigare frånvaro från idrotten, det är framtiden som gäller! En tid efter händelsen med egenhändigt skriven frånvarolapp dyker Ali upp på idrottslektionen, men är inte ombytt. – Han glömde kläderna. Men nästa vecka ska Ali ta med kläder och visa upp för läraren.

 

 FALLOLYCKOR PÅ SJUKHUS

EKOT rapporterar hur antalet vårddagar på sjukhus blir  högre med stort antal fallolyckor. På Malmö sjukhus skedde över 1000 fallolyckor i fjol. Ansvarig menar att äldre saknar tofflor och snubblar, blir förvirrade varför mediciner ska  ses över. Även halksockar kan komma att användas för att minska antalet fallolyckor.

Förutom merkostnad för vård och landsting innebär fallolyckorna personligt lidande för de äldre med fler vårddagar förutom egentlig vårdbehandling de sökt för. EKOT meddelar också att Socialstyrelsen visar på ökad ojämlikhet inom vården, där högutbildade med etniskt  svensk bakgrund får bättre vård än låg utbildade med utländsk bakgrund.  

Ett  trendbrott inom vården sedan 1990 då ojämlikhet minskade ifråga om utbildning och etnisk bakgrund. Joakim Palme m.fl. (2002) skrev rapporten Europeen breefing. Welfarestrends in Swedenbalansing the books of the 1990´s, efter utredning av 1990-talets sociala välfärdsförhållanden. Kontentan blev en ganska mörk bild kring aktuella skolfrågor och sjukvården.

Stora årskullar från babyboomen kring 1985 och framåt 1990, nedskärningar i sociala systemen under 1990-talet plus kriser och krig i välden gav stora flyktinggrupper. Sammantaget innebar förändringarna stora krav på kommunansvariga i landet. Palme pekar på hur de ekonomiska förändringarna under 1990-talet var de största på samhällsnivå sedan 1930-talet med verkningar på individnivå. Samtidigt finns ett samhällsansvar kring individstöd men rester av socialpolitikens makt och tradition vilka fortfarande styr  på 2000-talet.  Med en uppdelning av ”Vi och De andra” i samhället. 

Tidigare val-mantrat; Vård, skola och omsorg upplever jag hamnat i mediaskuggan

när negativa uppgifter kring samhälls sektorerna fortsätter återkomma år efter år.

När får vi se en positiv trend till det bättre för skola, vård och omsorg – valåret 2010?

/Lena Nilsdotter

 

 Andra bloggar intressant om: fallolyckor, skolk, skola, vård, omsorg, sociala frågor, Palme, Bäst i klassen, Valet 2010, sjukhus, äldre