Organstöld och muhammedbilderna är inte samma sak

Publiceringen av artiklen som hävdade att Israeliska soldater avsiktligt dödar unga palestinier för att skär ut organen och sedan sälja dem och publiceringen av de så kallade muhammedteckningarna är inte samma sak.

MEN de är jämförbara och tillräckligt jämförbara att jag för en gång skull nästan håller med Svenska Dagbladets ledarsida. Det känns verkligen som att det är som Federley säger att svenska debattörer har dubbla standarder när det gäller israeler och palistinier.

Exemplen som Svd ger, Per Gahrton och Helle Kleine är flagranta. Det blir uppenbart att åsikter inte står för sig själva utan tjänar som ammunition för en agenda.

Då det begavs sig angående muhammed karikatyrerna hävdade jag att det var olämpligt attpublicera dessa bilder utan att för den skulle mena att vi bör införa någon slags censur. Om inte annat så finns det ju en lagstiftning gällande hets mot folkgrupp och rimligen bör det vara tillåtet att diskutera huruvida en viss publicering är ett brott eller inte. Jag menade också att det finns en gråzon under detta där man också borde kunna få diskutera lämpligheten även om det klart faller utanför hetslagstiftningen.

Därutöver finns det roller och specialfall att ta hänsyn till. Som regeringsföreträdare bör man naturligtvis vara extremt försiktig med att recensera artiklar i pressen. Ambassadören gjorde härvidlag ett övertramp och överskred sin roll.

Sedan finns det specialfall när andra principer kan väga tyngre än pressfriheten, t. ex när medborgares liv hotas. Det är en svår bedömningsfråga men jag anser att Reinfeldt hanterade den frågan bra i samband med Muhammedkarikatyrerna.

Jag hävdade då och hävdar alltjämt att ett skrivet resonemang har en högre status  än en bild. Rätten att i tal och skrift uttrycka sin åsikt väger tyngre än rätten att  gestalta verkligheten meddelst plumpa bilder. Men med detta menar jag blott att en chefredaktör som väljer att publicera dylikt snask får ställa in sig på att blir kritiserad. Kanske till och med att en statsminister får komma in och lugna ner stämmningen en smula.Inte att vi på något sätt ska förbjuda publiceringen. Och går tidningen eller webbsidan över gränsen är det en sak för domstol att avgöra.

Jo, just det höll på att glömma själva sakfråga – jo jag tycker att det var en riktig skitartikel som borde refuserats.

Andra bloggar intressant om: organslakt, muhammedkarikatyrerna, muhammedbilderna, Donald Boström, Jan Helin, Aftonbladet, pressfrihet, yttrandefrihet

Media: AB, AB, DN, DN, SvD, SvD,SvD, AB,

Bloggat: Fred i Mellanöstern, Anna Veeder, Dick Erixon, Bloggen Bent, Johan Ingerö, Saperaude, I hell-mans värld, Jan Helin, Motbilder

11 kommentarer

  1. Korv · augusti 21, 2009

    tl;dr

    • joakimhorsing · augusti 21, 2009

      hm…

  2. Karl-Otto · augusti 21, 2009

    Låt oss tala klarspråk. Alla gamla judehatare dyker upp som svampar ur marken så fort Israel är på tapeterna. När muslimerna förnedrar kvinnor, spränger hus, bilar och folk i luften, hotar skära fingrarna av dem som röstar i Afganistan, mm mm, ja då kryper de ner i kloakerna igen och tiger.

  3. Danniel · augusti 21, 2009

    ”…Publiceringen av artiklen som hävdade att Israeliska soldater avsiktligt dödar unga palestinier för att skär ut organen och sedan sälja dem…”

    Artikelförfattaren hävdade INTE att det hände/händer, han skriver bara vad PALESTINIERNA tror/hävdar!

    ”…De drabbade palestinska familjerna på Västbanken och Gaza var säkra på vad som hänt deras söner. Våra söner används som ofrivilliga organdonatorer, sa släktingar till Khaled från Nablus till mig…”

    Sedan tar han ju upp detta:
    ”…Talesmannen för den israeliska armén menade tvärtom att påståenden om organstöld var påhitt av palestinier. Alla palestinier som dödats blir rutinmässigt obducerade, menar han…”

  4. Anders · augusti 21, 2009

    Kan inte se att aftonbladet gjort något fel när de publicerade artiklen, båda sidor har fått utrymme, även om det är uppenbart vad journalisten vill få fram av artiklen är han hela tiden noga med att poängtera att det är andras påstående kring organstöldernas vara eller icke vara.

    Ibland är det viktigaste med en artikel inte att alltid berätta det som hänt, utan att få till en undersökning om det påstådda faktiskt har hänt, vilket denna artikel förhoppningsvis kommer göra, om inte annat kanske de påstådda organstölderna sluta om de nu verkligen genomförts.

    // Anders – blogg.aftonbladet.se/aceeo/

  5. Fanta · augusti 21, 2009

    Sanningen är enkel: Donald Boström ljuger. Han har inte tagit bilden – den har han fått.
    Han har lämnat två olika versioner av händelse: en i Aftonbladet och en annan i Yelah.
    Att sprida anti..”israelisk” propaganda har ett syfte. Du måste vara väldig naiv Danniel om du tror att Aftonbladet vill bara informera.
    -Fanta

  6. Fanny · augusti 21, 2009

    Anders

    Tror inte du att om det hade funnits vettig anledning att misstänka något så allvarligt som organstöld att nyheten hade blivit bearbetad av andra lite seriösare dagstidningar istället?
    Och hade Israeliska militären i syfte att döda palestinierna för att sälja deras organ hade de väl inte skjutit honom flertal gånger i i bröstet och buken? Verkar inte så genomtänkt eller?

  7. KLARTEXTEN! · augusti 23, 2009

    Varför skulle det vara dålig smak att publicera Muhammed-bilderna? Förtjänar religionen sådan vördnad tycker du? Det skulle sålunda vara ogrundad kritik mot islam?

    Rheinfeldts krypande för muslimerna var vedervärdigt! Hade ”mannen” haft någon form av ryggrad hade han sagt som Fogh-Rasmussen ”vi brukar inte be om ursäkt för att vi har yttrandefrihet”!

    En bild säger mer än 1000 ord heter det ju! Har du glömt det?
    Vad du säger är att du vill inte förbjuda yttrandefriheten, men du fördömer den! Känns som att du bör fundera på vilket ben du skall stå på!

  8. joakimhorsing · augusti 23, 2009

    Menar du på fullt allvar att du tycker att allt som publiceras i media är sakligt och genomtänkt?
    Det enda jag sa i samband med organartiklen var att den var en skitartikel och borde refuserats. Däremot fördömde jag inte publiceringen.

    Det gjorde jag däremot när det gällde muhammedkarikatyrerna. Det var mer likt att spotta någon i ansiktet än att uttrycka en åsikt!

    JAg är inte för varken censur eller förubud av något slag. Men på en chefredaktör kan ju också läggas kravet att använda sitt omdöme en smula. Vi lever i en global värld där vi gott kan visa varandra lite hänsyn. Svårare än så är det egenligen inte.

  9. Pingback: Joakim Hörsing
  10. KLARTEXTEN! · augusti 24, 2009

    Varför var det olämpligt att publicera Muhammed-bilderna? Varför var det snaskigt? Utveckla ditt resonemang tack!

    Och varför har skrift högre status än en bild? En bild säger ju mer än 1000 ord!

    Kan du uppdatera mig ang din åsikt om publiceringen av de Israeliska ”organsstölderna”?

Lämna en kommentar