Digitalt utanförskap?

Svenska Dagbladet rapporterar om statistik från SCB som visar att internetanvändandet minskar med 4% i år i befolkningen. Den största gruppen icke-användare är inte helt överraskande äldre kvinnor och lika väntat är att studenter ligger i topp när det gäller användandet av internet.

Har vi ett digitalt utanförskap? Det vill säga är det ett problem att vissa grupper inte använder sig av modern informations teknologi?

I egenskap av ytterst frekvent användare är det frestande att svara ja på den frågan. Internet i en lagom dos är definitivt berikande och jag gör tappra försök att övertala min mamma att koppla upp sig.

Sedan är det alltid problematiskt att tala utanförskap i svepande termer. Jag har tidigare kritiserat detta begrepp applicerat på arbetsmarknadspolitik. Nu är ju inte internetanvändandet ens i närheten av att vara lika laddat och konsekvenserna av att tala om utanförskap inte så stora.

Man kan väl konstaterat att det digitala utanförskapet är ett problem i den utsträckning som människor upplever att det är ett problem. Jag vill dock inte gå så långt som att negligera situationen. Goda uppfinningar bör komma så många som möjligt till del.

Andra bloggar intressant om: internetanvändande, internet, SCB, utanförskap

GLÖM NU INTE ATT RÖSTA PÅ 2007 ÅRS BÄSTA GRÖNA BLOGG

DU GÖR DET HÄR

Kinsesiskt Krimskramsklöver i Kalmar krisar!

Fanerdunprojektet i Kalmar har problem uppger kalmartidningen Barometern. Fanerduns ägare Jinxing Luo är nu ute och letar efter svenskt riskkapital. Man kan förstås ana ugglor i mossen när själv idén var att få in kinesiskt kapital för att bygga upp en verksamhet i Sverige. En hel del kalmaritiska visioner börjar sannolikt bli en smula grumliga och det krävs förmodligen allt starkare glasögon för att se en verklighet som är som den man hoppats på.

Tanken är att Fanerdun ska skapa ett gigantiskt europeiskt grossistcentrum i Snurrom i Kalmar. Ett bascentrum för att mangla ut kinesiska varor över i alla fall de nordliga delarna av kontinenten. Förutsättningarna är väl åtminstone trenne:

  1. Att det verkligen finns finansiella muskler i Fanerdun beredda att exekveras i Kalmar
  2. Att bedömningen av geografiskt läge är korrekt
  3. Att de kinesiska produkterna är intressanta för den europeiska marknaden.

Vad gäller första förutsättningen så säger alltså Fanerdun att man inte kan få ut kapital från det kinesiska fastlandet och därför söker svenska finansiärer. Även om det är sant så är det givetvis problematiskt eftersom det näppeligen kommer bildas en kö av svenska riskkapitalister. Är påståendet falskt är det naturligtvis en indikator på att vi har att göra med en ren och skär bluffmakare.

Om det är rätt läge är jag inte kompetent att bedöma, vilket i och för sig inte hindrar mig från att vara en smula fundersam.

När det gäller produkternas kvalitet så har i alla fall bloggen I hell-mans värld övertygat mig om att så inte är fallet. Spring till hans blogg och avgör själva.

Krisen i Kalmar är ett faktum. Bygget har stoppats, löner betalas inte ut och frågan är öppen huruvida detta verkligen kan bli något. Från politiskt håll har jag muntligen hört att det antingen kan gå bra eller mycket bra….

Givetvis är jag i en sådan här fråga en smula partiskt. Jag ogillar helt enkelt krimskrams och överkonsumtion.

Andra bloggar intressant om: Kalmar, Fanerdun, krimskrams, överkonsumtion

GLÖM NU INTE ATT RÖSTA PÅ 2007 ÅRS BÄSTA GRÖNA BLOGG

DU GÖR DET HÄR

Telepatisk Djurkommunikatör är inte normalfallet

Olika medier med början i ett Insider reportage har uppmärksamat riksdagsledamöternas inkomstgaranti. Nu senast tar Per Gudmundsson upp frågan i sin ledare och en hel del bloggar kommenterar

En vänsterpartist som kommunicerar telepatiskt med djur, en centerpartist som skrattande undrar om Hon faktiskt ska söka jobb, en Kristdemokrat som säger att det minsann bara är att följa regelverket….etc.

För min del är det helt okej att både kritisera coh raljera och till och med låta sig uppröras av detta. Nu nöjer sig dock inte borgarkommentatorer vid blott detta utan hänger sig att dra politiska växlar på situationen. Den telepatiska vänsterpartisten bevisar nämligen, enligt Johan Ingerö med flera att Alliansens nedskärningar i trygghetssystemen är korrekta och effektiva.

En navelpetande och martinidrickande avdankad riksdagsledamot bevisar åtgärder som  att en kirunabor som drabbas av sjukdom bara efter några månader ska tvingas söka jobb i Ystad, att det är bra politik! Att det är bra att människor omedelbart ska ta vilket arbete som helst snarare än att i vissa fall gå i vuxenutbildning. Att detta är en samhällsekonomiskt bra modell för de stora befolkningslagren. Att det är värdigt från ett individperspektiv.

Det är möjligt, även om jag är tveksam, att det finns psykologisk relevans att jämföra en skogspromenerande och tavelmålande riksdagsledamot med en överstressad deltidsarbetande trebarnsmamma, men det har sannerligen inte någon samhällsekonomisk relevans.

Till det är gruppen telepatiskt djurkommunikatörer alltför begränsad…

Andra bloggar intressant om: riksdagsledamöternas inkomstgaranti, inkomstgarantin, riksdagsledamöter, trygghetssystem, arbetsmarknad

GLÖM NU INTE ATT RÖSTA OM 2007 ÅRS BÄSTA BLOGG!!

DU GÖR DET HÄR