SvD skribenten Göran Eriksson skriver idag en tänkt encyklopedisk text om valet 2010 ur ett 2020 perspektiv och i två versioner. En där Mona Sahlin och de rödgröna vinner och ett där Fredrik Reinfeldt och Alliansen vinner.

Det intressanta är att se hur optimistiskt en framstående opinionsbildare ändå ser på framtiden. Alternativen blickar tillbaka på två lyckliga men olika scenario, Välfärd och Frihet där statsministrarna kunnat regera oavbrutet och skapat sig en manifest politisk plattform på den andres bekostnad.

Den encyklopiska missen Eriksson gör är att inte se djupet och allvaret i den rådande klimatkrisen. 2020 kommer ingen politik 2010 kunna undgå att analyseras utifrån vilken effekt detta hade på hanteringen av klimatfrågan. I encyklopedin kommer det stå att 2010 var miljöpartiets och den gröna rörelsens verkliga genombrott oavsett vem som tilldelas den slutgiltiga blocksegern.

Det frihet/välstånds rike med låga skatter som Eriksson målar upp i det Reifeldtska scenario är så naivt att det gör ont i själen. Tyvärr är det ju också den verklighetsuppfattningen som Alliansens partier har. Det är bara att köra på och det enda som behövs är lite ytterligare frihet att konsumera och exploatera går resonemanget.

Reinfeldt?

Så om det blir Reinfeldt politik två mandatperioder till med en hel allians med sina huvuden i sanden, så kan ni lita på att det kommer att stå helt andra saker i framtidens uppslagsverk…

Andra bloggar intressant om: valet 201, politik, Göran Eriksson, Fredrik Reinfeldt, Mona sahlin, Miljöpartiet