Det går ett slavskepp från Öst till Väst

Kläder, handdukar och andra textilier innehåller höga halter av miljögifter som påverkar bland annat fiskarnas fortplantningsförmåga. Det uppmärksammade ämnet heter Nonylfenol och finns i artiklar importerade från länder utanför EU. Rimligen borde Kina vara en stor bov i dramat.

Angeläget vore att få till stånd en miljömärkning på kläder.

Kanske än mer angeläget är att få bukt med de arbetsförhållanden och arbetsmiljöproblem tillverkarna av produkterna jobbar under och utsätts för. En märkning är nog inte den bästa lösningen när det gäller kläder eftersom de passerar så många olika tillverkningsled. Det är lättare med bananer. Plockas de eller plockas de inte under slavliknande förhållanden? En rättvisemärkning är garanten för det senare.

På något sätt måste vi samfällt ställa krav som innebär att människor inte lider för vår konsumtions skull. En liten början är att nästa gång du hittar ett plagg eller en sko som du tycker har ett pris som är så billigt att det inte kan vara sant, så konstatera att det faktiskt inte är sant. Det har kommit med ett av alla de tusentals slavskepp som går från öst till väst. Skepp inte med slavar, men med produkter gjorda av människor som lever under slavlikande eller slavidentiska förhållanden.

Andra bloggar intressant om: miljömärkning, konsumtion, slavarbete, Kina, rättvis handel