G8, demonstrationer och Grön Ungdoms språkrör

Alla dessa demonstrationer vid alla dessa toppmöten! Vad syftar de till? Att demokratiskt valda ledare inte ska få träffas och samtala om viktiga saker? Ja, förmodligen är det så man tänker. En liten elit av rika länder träffas och gör upp i slutna rum om saker som berör andra än dem själva – skrämmande eller hur?demonstration

Fast vore det inte mer skrämmande om dessa mäktiga länder inte träffades och istället hade sina egna kompromisslösa agendor för sina intressen i världens alla hörn. Vissa länder, som Ryssland och USA kan alldeles uppenbart stå på sina egna ben och ha långt drivna intressen som helt uppenbart också kan kollidera….

”Det bästa får inte bli det godas fiende” brukar det sägas och visst i en ideal värld borde kanske alla internationella samtal äga rum inom ramen för t. ex FN, som då också bestod av blott demokratiska stater med tydliga och folkligt förankrade mandat. I detta utopiska FN skulle inga intressen styra utan blott rationell debatt enligt universella rättviseprinciper förekom.

Verkligheten är förstås en helt annan. Där styr intressen, där finns det supermakter och där finns illegetima stater och där finns det alltid behov av samtal i så många fora som möjligt. Kan G8 ta några steg närmare en schysst klimatpolitik – Fine!

Och så var det alla dessa demonstrationer. Det finns ju en hel del intressen som G8 kan tänkas ha som inte riktigt har världens bästa för ögonen, t. ex att säkra sitt eget övertag i världshandeln. Inte för att dessa länder inte ändå skulle sett till att bevaka dessa intressen oaktat dessa G8 möten, men ändå helt klart något att tycka illa om.

För att demonstrationer ska vara effektiva så måste de beröra en själv och gälla något konkret. När välsituerade västerlänningar demonstrerar mot elitism eller handelshinder så blir effekten mer eller mindre noll. När en stadsdels befolkning protesterar mot nedläggningen av en skola svettas däremot politikerna och kanske får de rent av gehör. Men hur kommer vi åt global orättvisa då? Ska vi ge upp? Nej, och miljöpartiet har svaret enligt den klassiska devisen: tänk globalt, handla lokalt! Att paradera i en manifestation för att ens kommun ska köpa rättvisemärkta produkter ger således enligt min mening oändligt mycket mer än att sprida kaos på någon stackars ort där G8 eller något annat möte äger rum.

Givet att det inte är effektiv måste man också ställa sig frågan om det är värt det. Här resonerar bloggen den där Tomas på ett alldeles förträffligt sätt. 100 000 demonstranter i ett lokal samhälle skrämmer skiten ur människorna som bor där. Att polisen blir nojjig är inte konstigt, deras uppgift är att skydda lokalbefolkningen.språkrörGU

GU’s språkrörs ondgörande över åsidosatta demokratiska principer ekar därför ganska ihåligt. Istället borde de fråga sig om de själva inte är en del av problemet. Enligt den där Tomas hade de också åkt dit i syfte att bli gripna!. Tomas rubrik att de legitimerar våldet ligger då inte särskilt långt borta.

Slutligen måste jag åter uppmärksamma vad som är problemet, nämligen det lokalas åtverkning på det globala. Problemet är inte G8 ledare, problemet är vår livsstil(som bland annat möjliggör för demonstranter att flyga kors och tvärs över jordklotet till olika toppmöten). Det är våra sneakersskor som skapar usla arbetsförhållanden i Kina, det är våra resor som förändrar klimatet, det är vår konsumtion av asiatisk mat som ödelägger Thailändsk åkermark etc etc i all oändlighet. Naturligtvis kan inte allt förklaras indviduellt, men vi får aldrig glömma att det till en stor del är oss det handlar om. Det är vår uttalade och outtalade krav dessa ledare representerar. Det är vi som måste förändras.

Andra bloggar om: G8, demonstrationer, global rättvisa, demokrati, grön ungdom

Pingat på intressant.se