Osäkerheten i Libanon stor

Libanon är en mycket liten plats på jorden, förmodligen inte mycket större än Blekinge, men är skådeplats för många mäktiga intressen. Från att ha varit ett franskt mandatområde blev Libanon efter självständigheten 1943 ett politisk lapptäcke av kristna, muslimska och druziska intressen i en hyfsad balans. Med ankomsten av palestinier bröts stabiliteten och inbördeskrig bröt ut. När jag växte upp på 70 och 80 talet var staden Beirut synomymt med bomber och förstörelse. Landet slets sönder av Syriska, Israeliska och palestinska intressen. År 2000 tågade israelerna ut och fem år senare syrierna.

Libanon har en intressant konstitution som bygger på lika representation mellan kristna, shiamuslimer och sunnimuslimer. Presidenten ska var kristen, talmannen shia och regeringschefen sunni.

Det som händer i Libanon nu får ses som en rörelse i det maktvakuum som uppstått i och med den avgående presidenten Lahoud och i ett större perspektiv givetvis som alltid om Israels plats eller icke plats i arabvärlden. Konkret handlar det om en strid mellan prosyriska och antisyriska läger, Hizbollahs Nasrallah mot milisledaren Geagea. Presidentvalet har redan skjutits upp fyra gånger och nu säger sig alltså Lahoud helt frankt lämna över makten till armén.

Okonstitutionellt svarar givetvis regeringen. Svd skriver:

”Enligt grundlagens paragraf 62 övergår därmed presidentens makt till regeringen. Men eftersom Lahoud till skillnad från premiärminister Fuad Siniora tillhör Syrienvännerna är det det sista han vill. I stället försöker han alltså lämna över makt till armén. ”

Det finns stor anledning till att känna oro över vad som sker i Libanon.

Andra bloggar intressant om: libanon, lahoud

Facebook allt smutsigare ur integritetssynpunkt

Det är ju en sak om ens surfingvanor processas i någon företagsgemensam informationspool för att sedan användas i marknadsföringssyfte, men en helt annan att jag bara för att jag finns med i ett nätverk på facebook ska kunna kolla vad alla människor i det nätverket pysslar med på nätet.

Facebook framstår som allt smutsigare ur integritetssynpunkt.

Nå, kanske någon säger, varför ska man dölja sina surfing vanor? Precis som någon jag hörde någon säga att varför ska man vara emot övervakning om man har rent mjöl i påsen?

Med ett sådant resonemang finns det väl inga skäl i världen att inte operera in ett datachip i nacken och en kamera i sovrummet.

Nä, de flesta tycker nog efter en smula reflektion att det bästa vore om man själv är den som har den avgörande kontrollen över vilken och vilka som har information om ens förehavanden.

Andra bloggar intressant om: facebook, integritet, övervakning

CUFiskt om Köpfria dagen!

Jag tänkte egentligen inte alls skriva om den köpfria dagen eftersom jag är tämligen skeptisk till införandet av de många ”dagarna” där smått (Kanelbullensdag) blandas med stort(Internationella Kvinnodagen). Det får helt enkelt inte gå inflation i i vad vi väljer att lyfta fram. Konsekvensen blir att ju att inget i slutända kan lyftas som särskilt viktigt.

Det är riktigt att vi måste minska vår konsumtion och jag förstår tanken med att ha en dag som kan förmå oss att reflektera över detta. Jag tror inte att den köpfria dagen gör det, tyvärr!

Nåväl det som fick mig att ändå säga något är förstås och i vanlig ordning de nyliberala tossigheterna:

”Skräckpropaganda berättar för dig att det är hemskt att vara materialistisk. Det är fullständigt vansinne. Genom handel byggs välstånd i världen, så har det alltid gjort och kommer alltid att göra.

I en rättvis värld tillåts alla handla på lika villkor, utan tullar eller subventioner. Allt annat är orättvist. Handel ger ekonomisk tillväxt, som också är förutsättningen för allt miljöarbete. För vem kan tänka på att vara miljövänlig om man inte har mat och vatten?”

Sålunda talar CUF’s ordförande på Politikerbloggen.

Låt oss titta lite på till exempel Kinas välstånd, som kan se ut så här:

China1china2china3china5

Kinas välstånd och våra billiga varor har skett till priset av en enorm miljöförstöring vars konsekvenser mycket väl kan bli den kinesiska ekonomins fall och vars konsekvenser helt säkert är förstörd natur, utrotade djurarter, förstörda naturresurser och hälsoförsämringar i befolkningen.’

Till detta kommer givetvis den globala miljöförstöringen i form av utsläpp av växthusgaser vilket ger effekter på klimatsystem och andra natursystem över hela planeten.

Vi befinner oss i en synnerligen prekär situation med bara några få år på oss att komma tillrätta med problemen. Att i det läget oförblommerat sjunga tillväxten och den expanderande handelns lovsång är för att tala klarspråk förbannat naivt. I synnerhet när det kommer från ett parti som ska föreställa grönt.

Är inte Centern beredd att med en tum ändra vår livsstil? Pratar man i tungor med George Bush: ”We will not compromise our way of living”?

Huruvida vi har en köpfridag eller inte må kvitta, men att vi allesammans måste reflektera över våra konsumtionsvanor torde vara en självklarhet för varje tänkande individ!

Andra bloggar intressant om: CUF, Politkerbloggen, Magnus Andersson, Köpfria dagen, konsumtion, Kina, handel

Lyxfällans Gangstermetoder?

Igår skrev jag lite lättsamt om Medias vinklingar och tog som ett exempel TV3’s program Lyxfällan där en Linköpingsfamilj tillskrivs inre konflikter som inte är förankrade i verkligheten. Problemen med Lyxfällan och dess bolag Meter Film AB verkar dock vara större än så. Företaget har tydligen som affärsidé att misskreditera människor på ett mycket utstuderat vis för profitens skull.

Jag fick en kommentar på gårdagens inlägg från Anki Thoresson som är mamma till en flicka som medverkade i första säsongen av Lyxfällan och som driver en hemsida med syfte att upprätta sin dotters heder och kämpa för att hon ska få sin rätt. Anki antyder att det skulle vara fler som drabbats än de som nämnts i media. Hur många?

Meter Film är samma företag som också står bakom det skandalomsusade Idol och det ökända programmet Big Brother. Även dessa program bygger på förnedring. Inte bara av deltagarna för  i fallet med Idol handlar det även om Juryns arbetsvillkor. En skitsak i sammanhanget men ändå symptomatiskt för ett företag utan skrupler.

Lyxfällans behandling av Ankis dotter är däremot ingen skitsak utan djupt tragiskt. I korthet kommer en ung människa med en smula trasslig ekonomisk bakgrund till Meter Film för att ansöka om medverkan i samband med att hon ska göra en nystart med ett eget företag. På så sätt kan ju denna nystart få en optimal professionell inramning. Istället för detta får hon ett gäng på halsen som stövlar in i hennes ekonomiska liv med blott ett syfte, nämligen att göra så ”bra” TV som möjligt!!

Försyndelserna är bland annat att man tillrättarlägger ekonomiska händelser inte utifrån vad som är optimalt för ekonomin utan för inspelningstiderna, exemplevis så avverkas en skog för sent eftersom ett kamerateam ska kunna vara på plats. Man slarvar med den bokföring som man säger sig vara experter på vilket innebär att hon förlorar sin F-skattesedel. I själva pogrammet framställs hon på ett synnerligen negativt sätt, egentligen som en regelrätt parasit på samhället. Tack för den hjälpen! Läs helat historien på Ankis hemsidan här. Den unga kvinnan, som heter Jenny, är själv förhindrad att kommentera saken på grund av det kontrakt som upprättades med Meter Film.

Fallet med Ankis dotter uppmärksammas i Expressen i augusti under rubriken Lyxfällan förstörde Jennys liv

En mer försonlig röst gentemot programmet,  men desto mer oförsonlig mot deltagarna är bloggen Ingenting att ta notis om:

Här kan man alltså läsa om att folk som har varit med i Lyxfällan känner sig lurade och att deras liv blev ett helvete.

Jag blir så jävla trött ibland, hade doom ett bra liv innan? Om inte Lyxfällan kommit hem till dom och förstört hade dom haft det tip topp då? Om inte de varit med i Lyxfällan hade deras liv varit kanon? Om de inte varit med i lyxfällan hade de haft en jävla massa pengar över varje månad? Om de inte varit med i Lyxfällan hade dom slutat handla en massa skit på kredit?”

Nåväl, folk som gnäller och känner sig kräkta kanske inte alltid får ens sympati. Det är ju riktigt. Men när själva tanken och förespeglingen är att de ska få det en smula bättre, så är det väl bra om de i alla fall inte får det avsevärt sämre och dessutom hängs ut till allmän beskådan, eller hur?

De flesta bloggare som kommenterat Lyxfällan gör det i form av kommentarer eller analyser av själva innehållet framställt som objektivt och korrekt till exempel här och här Läs sammanfattningen på Knuff här.

Mina sammanfattande slutsatser handlar om en tid där gladiatormentaliteten ökar och vi kräver förnedring för att underhållas och där media snabbt agerar för att tillfredställa denna drift. Inte minst Meter Film har varit framgångsrika här med sitt Idol och sina dokusåpor. Men vi ser det överallt. Alex Schulman coh Henrik Schyffert spelar effektivt på dessa känslor.

Vad gäller Lyxfällan så kan jag naturligtvis inte veta säkert. Jag har Ankis ord att gå efter på hennes hemsida. Hon kan förstås blåljuga, men jag tycker att hon verkar trovärdig. Linköpingsfamiljen spär på bilden och andra verkar enligt vad jag läst på bloggar också ha uttryck liknande erfarenheter med Lyxfällan.

Att kalla det gangstermetoder är förmodligen en smula överdrivet men att Meter Film och andra bolag spelar hårt och cyniskt på i grunden osunda känslor står väl tämligen klart.

Vill hemskt gärna höra om det är någon som sitter på mer information angående Lyxfällan!

Andra bloggar intressant om: lyxfällan, Meter Film, förnedringsteve

Slaskfredag på bloggen igen!

ugglaVad kan vara bättre att börja slaskfredagen med än att konstatera att nationalslasksångaren nummer ett Magnus Uggla, visserligen främst som måendes illa av det hela, nu har börjat blogga på Aftonbladet. Igår spordes det i samma tidning om allas vår Uggla är en ”Sell – out”? Nå, det är väl kan ske att överdriva, men nog är det ironiskt att samme artist som vrålade ut sitt missnöje mot alla hemma-hos-reportage numera dagligen rapporterar om sina eskapader i snabbköpet och dylikt!!spya

DN rapporterar ett faktum som vem som helst hade kunnat förutsäga: SPICE GIRLS comeback blev ingen HIT. Spice Girls var min dotters första idoler och den där skivan där de talar om vad man vill, vad man verkligen verkligen vill, hennes första musik CD. Inte desstom mindre var och är det skräp. Det där andra bandet som hon också gillade var ju i alla fall roliga, Aqua hette det visst. Lite retro för femton-tjugåringar bjudes härmed:

Idag klappar alla våra gröna hjärtan och händer takten till Christina Applegates initiativ att ta strippa för pälsdjuren. Hon själv kan inte klappa så mycket då hon är iförd gröna handklovar!strippa

Madonna dissar Jultomten, ja hela julen faktiskt. Förmodligen hänger detta ihop med faktumet att hon är utövare av Kabbala och därmed inte känner sig bunden till de kristna traditionerna.

Surt sa Andreas om vinstchanserna i Idol. Att vinna kan vara ett karriärssänke tror utslagstippade Andreas Sjöberg, se bara på Måns Zelmerlöv, han blev ju femma…Tja vi har alla våra sätt att hantera stress…

Och när jag nu har sett på Idol så är det bara att gratulera Andreas till karriärframgångarna, för ut ur Idol lär han åka. Amanda Jensen var som vanligt bäst: