Sekter och galenskap

Var går gränsen mellan att ha perspektiv på tillvaron, skapa en alternativ åskådning och att vara spritt språngande galen? En sådan gräns går mellan hälsa och sjukdom även om detta givetvis också vilar på en uppfattning om vad som är friskt och vad som är sjukt. Som jag ser det är det en viktig faktor att kunna peka på något utöver innehållet i en individs föreställningar för att avgöra om sjukdom föreligger eller inte, t. ex ångest, depression, förvirring eller hysteri.

En annan sådan gräns har att göra med hur väl ens tankar hänger ihop. Få har fullständigt koherenta åsiktssystem, men man märker ganska snabbt när motsägelserna hoppas och blir till irrationalitet.

Att ha lite udda perspketiv på tillvaron handlar oftast bara om att parasitera på en gängse uppfattning och ge den lite färg och dimension. I zonen mellan perspektiv och åskådning befinner sig olika typer av värdesystem, t. ex politiska ideologier.

Åskådningar handlar ofta om att ge sig på mer grundläggande faktaövertygelseer. Vad konstituerar världen? Vilka är de bakomliggande principerna? Öppna sådana system där man inser att andra kan se saker på andra sätt och att det ofta finns ett gängse sätt att förhålla sig är naturligtvis inget konstigt.

Jag läser i Aftonbladet att Nicole Kidman lite surt säger om sin f.d make Tom Cruise att han uppfostrar barnen till scientologer. Här finner vi också en slags gräns när man väljer att låta sina barn, inte förhålla sig till gängse tankebanor utan, förhålla sig till ett mer eller mindre marginellt system av åsikter. Det betyder att man ganska gravt har distanserat sig från samhällsgemenskapen.

Galenskap måste alltid relateras till något gängse och distansen från detta gängse. Anna Linds mördare hade sannolikt en världsbild med orsakssamband som ingen annan såg eller bedömde annorlunda. Detta gäller förövrig antagligen den 42-åring som nu hängs ut av Aftonbladet. 

Några kriterier för galenskap är alltså:

• Må dåligt
• Irrationellt tänkande
• Ta konsekvenserna av sina åsikter
• Distansera sig från samhället i övrigt.

En Scientolog behöver således inte vara galen, men har en del drag åt det hållet. Många vittnar förstås när de väl hoppat av sin sekt att de mått ganska pyton. Som de farligaste sekterna i världen räknas följande

• Scientologirörelsen
• Den raélska religionen
• Familjefederationen (f.d. Enighetskyrkan, Moonrörelsen)
• Familjen (f.d. Guds barn)
•  Hare Krishna

I Sverige finns också Kristi församling och Linbufonden, som exempel på mycket farliga sekter.

Andra bloggar intressant om: galenskap, åskådningar, sekter